Grovt narkotikabrott gav fyra och fem års fängelse i hovrätten

Hovrätten prövade ett överklagande av tingsrättens dom i ett mål om grovt narkotikabrott. Hovrätten ändrade tingsrättens dom endast när det gällde strafflängden och bestämde fängelsestraffen till fem år för den tilltalade och fyra år för den andra tilltalade. I övrigt stod tingsrättens dom i huvudsak fast i ansvarsdelen för den tilltalade, medan hovrätten också tog ställning till den andra tilltalades ansvar.

Om händelsen och åtalet

Målet gällde grovt narkotikabrott m.m. och kom till hovrätten efter överklagande av tingsrättens dom. För den tilltalade gällde prövningen de gärningar som tingsrätten redan funnit honom skyldig till. Hovrätten angav att utredningen i de överklagade delarna var densamma som i tingsrätten och att den tilltalade skulle dömas i enlighet med tingsrättens bedömning av gärningarna och rubriceringen.

Tingsrätten hade dömt den tilltalade för grovt narkotikabrott, dopningsbrott samt dopningsbrott, ringa brott. Han frikändes samtidigt från försök till grovt narkotikabrott och grov narkotikasmuggling. Hovrätten ändrade inte ansvarsdelen för honom utan prövade främst påföljden.

För den tilltalade som hovrätten också tog upp i domen fann hovrätten att hon skulle dömas för olovligt innehav av all narkotika som angavs i gärningsbeskrivningen, med undantag för 0,33 gram kokain. Hovrätten bedömde dessutom att hon hade tagit befattning med en mindre del av narkotikan genom att väga cannabis och portionera pulver i kapslar. Därmed dömdes även hon för grovt narkotikabrott.

Rättens bedömning och bevisning

Hovrätten framhöll att samma utredning låg till grund för prövningen som i tingsrätten. När det gällde den tilltalade gjorde hovrätten ingen annan skuld- eller rubriceringsbedömning än tingsrätten. Domstolen utgick från att hans samlade brottslighet avsåg den narkotika som tingsrätten hade funnit att han hanterat, och att rubriceringen skulle vara densamma som i tingsrätten.

I påföljdsdelen ansåg hovrätten att straffvärdet för den tilltalade var något lägre än tingsrätten hade kommit fram till. Hovrätten beaktade mängden och sorten narkotika samt den tilltalades förhållandevis omfattande befattning med den, men kom ändå fram till att straffvärdet motsvarade fängelse fem år. Hovrätten uttalade också att den tilltalade hade varit häktad med restriktioner under kortare tid än sex månader och att detta därför inte skulle påverka straffmätningen. Att han därefter i viss mån hade hållits isolerad på grund av covid-19 ansågs inte likvärdigt med sådan isolering som kan beaktas vid straffmätningen.

För den andra tilltalade bedömde hovrätten att straffvärdet motsvarade fängelse fyra år. Även där ansåg hovrätten att det saknades omständigheter som påverkade straffvärdet i förmildrande eller försvårande riktning. Hovrätten avvisade också att häktningstiden och den senare isoleringen på grund av covid-19 skulle påverka straffmätningen.

Domslut och påföljd

Hovrätten ändrade tingsrättens dom endast i påföljdsdelen för den tilltalade och bestämde fängelsestraffet till fem år. Tingsrätten hade dömt honom till fängelse i fem år och elva månader, så hovrätten sänkte straffet. Hovrätten lämnade tingsrättens övriga beslut om beslag oförändrade. Den tilltalade ska vara kvar i häkte till dess fängelsestraffet får verkställas.

Tingsrätten hade också beslutat om förverkande av värde, beslag av narkotika, hjälpmedel och dopningspreparat samt tagit ut en avgift till brottsofferfonden. I hovrättsbeslutet nämns att tingsrättens beslag ska fortsätta att gälla, men inga nya beslut om förverkande eller brottsofferfondsavgift redovisas för hovrätten i den text som finns tillgänglig. Den tilltalade var häktad när hovrätten avgjorde målet, men någon längre häktningstid än att det var under kortare tid än sex månader med restriktioner framgår inte av materialet.