Fem fall av bidragsbrott ledde till villkorlig dom

Den tilltalade döms för fem fall av bidragsbrott efter att ha lämnat oriktiga uppgifter i ansökningar om aktivitetsstöd till Försäkringskassan. Enligt tingsrätten ledde uppgifterna till att ersättning betalades ut felaktigt under perioden från den 4 maj 2023 till den 6 september 2023. Påföljden bestämdes till villkorlig dom och 40 dagsböter om 240 kronor vardera, totalt 9 600 kronor. Den tilltalade ska också betala en avgift till brottsofferfonden.

Händelsen och samtliga åtalspunkter

Åklagaren väckte åtal för bidragsbrott enligt 2 § bidragsbrottslagen. Åtalet gällde att den tilltalade hade lämnat oriktiga uppgifter i ansökningar om aktivitetsstöd genom att uppge att hon inte arbetat med lön, trots att hon hade gjort det. Enligt gärningsbeskrivningen medförde detta fara för att aktivitetsstöd skulle betalas ut felaktigt, vilket också skedde med totalt 42 453 kronor. De oriktiga uppgifterna lämnades i fem ansökningar under perioden 4 maj 2023 till 6 september 2023.

Den första åtalspunkten avsåg bidragsbrott den 4 maj 2023 och gällde ersättning för perioden 1–30 april 2023. I åtalet angavs beloppet till 9 156 kronor. Den andra åtalspunkten avsåg bidragsbrott den 6 juni 2023 och gällde perioden 1–31 maj 2023, med ett belopp om 8 502 kronor. Den tredje åtalspunkten avsåg bidragsbrott den 5 juli 2023 och gällde perioden 1–30 juni 2023, med ett belopp om 7 137 kronor. Den fjärde åtalspunkten avsåg bidragsbrott den 6 augusti 2023 och gällde perioden 1–31 juli 2023, med ett belopp om 8 502 kronor. Den femte åtalspunkten avsåg bidragsbrott den 6 september 2023 och gällde perioden 1–31 augusti 2023, med ett belopp om 9 156 kronor.

I andra hand gjorde åklagaren gällande vårdslöst bidragsbrott med hänvisning till att gärningarna i vart fall hade begåtts av grov oaktsamhet. Den tilltalade medgav i polisförhör att hon hade agerat på det sätt som angetts men invände att hon inte visste att hon gjorde fel.

Rättens bedömning

Tingsrätten avgjorde målet utan huvudförhandling. Domstolen tog del av den tilltalades uppgifter i polisförhör samt av Försäkringskassans anmälan, sammanställning av de felaktiga utbetalningarna, ansökningarna om aktivitetsersättning, en beräkning från Försäkringskassan, uppgifter från arbetsgivaren och hjälptexter för e-tjänstens utseende.

Tingsrätten fann genom utredningen och den tilltalades egna uppgifter att det var visat att hon hade ansökt om och fått aktivitetsersättning under den aktuella perioden, och att hon under delar av samma tid hade arbetat med lön. Domstolen ansåg att hon genom att lämna oriktiga uppgifter i ansökningarna hade orsakat att aktivitetsersättning betalades ut felaktigt. Därmed var de objektiva förutsättningarna för bidragsbrott uppfyllda.

När det gällde uppsåt framhöll domstolen att den tilltalade själv hade uppgett att hon fyllt i ansökningarna, att hon trodde att Försäkringskassan fick uppgifter från Skatteverket och att hon inte tog reda på vilka regler som gällde. Hon hade också försäkrat att uppgifterna var korrekta på heder och samvete utan att vidta åtgärder för att kontrollera vad som gällde. Tingsrätten bedömde därför att hon i vart fall hade agerat med likgiltighetsuppsåt. Hon dömdes därför för fem fall av bidragsbrott.

Domslut och påföljd

Den tilltalade döms för bidragsbrott i fem fall. Påföljden bestämdes till villkorlig dom och 40 dagsböter. Varje dagsbot sattes till 240 kronor med hänsyn till hennes ekonomiska förhållanden, vilket innebär att böterna uppgår till sammanlagt 9 600 kronor.

Tingsrätten beslutade också att den tilltalade ska betala en avgift till brottsofferfonden på 1 000 kronor. Domstolen angav att brottslighetens straffvärde motsvarade ett kort fängelsestraff, men att det saknades skäl att anta att hon skulle begå nya brott. Därför valdes villkorlig dom i förening med dagsböter.