Grovt narkotikabrott och grovt dopningsbrott prövades i hovrätten

Dold domstol har prövat ett överklagande av tingsrättens dom i ett mål om grovt narkotikabrott, grovt dopningsbrott samt brott mot läkemedelslagen och lagen om handel med läkemedel. Hovrätten fastställde ansvarsdelen men ändrade straffets längd och bestämde fängelsestraffet till 4 år och 6 månader. Hovrätten beslutade också att den tilltalade ska vara kvar i häkte till dess hovrättens dom i ansvarsdelen vinner laga kraft.

Om händelsen och åtalet

Målet gällde den tilltalades och en medtilltalads gemensamma hantering av narkotika och dopningsmedel under perioden 1 augusti 2016 till 23 mars 2017. Enligt tingsrättens dom, som hovrätten tog del av, avsåg åtalet grovt narkotikabrott, grovt dopningsbrott, brott mot läkemedelslagen och brott mot lagen om handel med läkemedel.

Hovrätten konstaterade att den tilltalade, tillsammans och i samförstånd med den medtilltalade, olovligen framställt och hanterat narkotika och dopningsmedel på det sätt som anges i gärningsbeskrivningarna. Hovrätten delade tingsrättens bedömning att brotten skulle bedömas som grova med hänsyn till den stora mängden narkotika och dopningsmedel.

Enligt hovrätten omfattades inte brotten mot läkemedelslagen och lagen om handel med läkemedel av överklagandet, och den delen stod därför fast i ansvarsdelen.

Rättens bedömning och bevisning

Hovrätten byggde sin prövning på den skriftliga bevisning som lades fram, på inspelningar av förhör från tingsrätten och på avlyssnade samtal mellan den tilltalade, den medtilltalade och närstående personer. Hovrätten höll också nya eller kompletterande förhör med vittnen och med den tilltalade och den medtilltalade. Förhören handlade främst om uppgifter om hot och press som den tilltalade och den medtilltalade uppgett sig ha varit utsatta för.

Den tilltalade gjorde i hovrätten gällande att han skulle vara fri från ansvar därför att han befunnit sig i en nödsituation. Hovrätten redogjorde för att ansvarsfrihetsgrunden nöd enligt brottsbalken kräver en akut nödsituation och att den ska tillämpas restriktivt. Domstolen ansåg visserligen att den tilltalade och den medtilltalade känt oro och upplevt hot samt att de kan ha varit utsatta för stark press. Hovrätten fann dock att de under en längre tid, drygt sex månader, försökt få fram betalning genom att framställa och hantera narkotika och dopningsmedel i stället för att omedelbart söka skydd, exempelvis genom att kontakta polisen. Hovrätten noterade också att inget våld riktats mot dem efter en tidigare misshandel och att de avlyssnade samtalen inte gav uttryck för någon sådan akut hotbild som krävs för nöd.

Mot den bakgrunden fann hovrätten att den tilltalade inte befunnit sig i en akut nödsituation och att ansvarsfrihet därför inte kunde komma i fråga. Han dömdes därför även i hovrätten för grovt narkotikabrott och grovt dopningsbrott.

Domslut och påföljd

Hovrätten ändrade tingsrättens dom endast i påföljdsdelen. Tingsrätten hade bestämt fängelsestraffet till 5 år och 4 månader, men hovrätten satte ned straffet till 4 år och 6 månader. Hovrätten uttalade att brottslighetens art och det höga straffvärdet uteslöt annan påföljd än fängelse.

Vid straffmätningen utgick hovrätten från att den tilltalade skulle dömas för grovt narkotikabrott vid ett tillfälle, avseende MDMA och amfetamin, samt för grovt dopningsbrott och de övriga lagbrotten som stod fast. Hovrätten bedömde att straffvärdet för den samlade brottsligheten motsvarade fängelse i fyra år och sex månader.

Den tilltalade hade varit häktad med restriktioner i cirka sju och en halv månad. Tingsrätten hade tidigare satt ned straffet med två månader med hänsyn till häktningstiden, men hovrätten fann att de uppgifter som kom fram om kontakt med familj och andra intagna innebar att det inte var fråga om sådan isolering att ytterligare strafflindring skulle ges. Hovrätten tillämpade alltså inte 29 kap. 5 § första stycket 9 brottsbalken på det sätt som tingsrätten gjort.

Hovrätten beslutade att den tilltalade ska vara kvar i häkte till dess hovrättens dom i ansvarsdelen vinner laga kraft. Beslagen skulle också bestå. Något skadestånd eller kontaktförbud framgår inte av materialet.