Olaga förföljelse och hot mot två målsägande

Tingsrätten dömde den tilltalade för olaga förföljelse i två åtalspunkter efter ett långvarigt mönster av sms, vykort och telefonsamtal. Påföljden bestämdes till villkorlig dom med dagsböter, och den tilltalade ska också betala skadestånd till båda målsägandena samt ersätta kostnader till staten.

Händelsen och samtliga åtalspunkter

I den första åtalspunkten gällde åtalet olaga förföljelse mot den ena målsäganden. Enligt åtalet hade den tilltalade förföljt målsäganden mellan den 20 december 2024 och den 30 juni 2025 genom ofredande i form av ett stort antal sms med delvis kränkande innehåll, femton vykort till målsägandens arbetsplats och två samtal till arbetsplatsen. Tingsrätten fann att det var visat att den tilltalade hade skickat meddelandena och att hon därigenom gjort sig skyldig till tre fall av ofredande. Domstolen fann också att gärningarna tillsammans utgjorde olaga förföljelse. Den tilltalade dömdes för denna åtalspunkt.

I den andra åtalspunkten gällde åtalet olaga förföljelse mot den andra målsäganden. Enligt åtalet hade den tilltalade förföljt målsäganden mellan den 24 februari 2025 och den 27 juli 2025 genom ofredande i form av ett stort antal sms, samt genom tre hotfulla meddelanden den 17 maj 2025, den 26 maj 2025 och den 1 juni 2025. Tingsrätten fann att den tilltalade hade skickat de aktuella meddelandena och att hon gjort sig skyldig till ett fall av ofredande samt tre fall av olaga hot. Även dessa gärningar bedömdes tillsammans utgöra olaga förföljelse. Den tilltalade dömdes därför också för denna åtalspunkt.

Rättens bedömning

Tingsrätten ansåg att den skriftliga bevisningen, tillsammans med vad målsägandena och den tilltalade själva hade berättat, visade att meddelandena, vykorten och telefonsamtalen hade skickats av den tilltalade. För den första målsäganden betonade domstolen att det hade stått klart för den tilltalade redan den 20 december 2024 att kontakt inte önskades, och att hon trots detta fortsatte med sms, vykort och samtal till arbetsplatsen. Domstolen fann att detta innebar en kännbar fridskränkning och att gärningarna var led i en upprepad kränkning av målsägandens integritet.

För den andra målsäganden ansåg tingsrätten att kontakterna också var oönskade och att den tilltalade måste ha förstått detta. När det gällde hoten bedömde domstolen att meddelandena, mot bakgrund av den tilltalades tidigare agerande och vad målsäganden kände till om detta, inte var helt lindriga utan utgjorde hot om brottslig gärning. Hoten ansågs dessutom vara ägnade att framkalla allvarlig rädsla för målsägandens säkerhet. Även här fann domstolen att gärningarna sammantaget utgjorde ett led i en upprepad kränkning av integriteten.

Den tilltalade invände att hon hade agerat i nödvärn eller putativt nödvärn eftersom hon ansåg att den första målsäganden var utsatt för gaslighting. Tingsrätten avvisade invändningen och uttalade att gaslighting inte är ett sådant brottsligt angrepp som kan grunda nödvärn.

Domslut och påföljd

Tingsrätten bestämde straffvärdet till fängelse i fyra månader, men valde påföljden villkorlig dom. Den villkorliga domen förenades med 70 dagsböter om 230 kronor, sammanlagt 16 100 kronor.

Den tilltalade ska också betala skadestånd till båda målsägandena. Var och en ska få 20 000 kronor, med ränta enligt räntelagen från de angivna datumen i domen. Dessutom ska den tilltalade betala 1 000 kronor till brottsofferfonden.

Tingsrätten beslutade även om ersättning till försvarare och målsägandebiträde och slog fast att den tilltalade ska betala tillbaka 43 817 kronor av kostnaderna till staten.