Grov fridskränkning och grov misshandel ledde till fängelse i hovrätten

Dold domstol har prövat ett överklagande av tingsrättens dom i ett mål där den tilltalade dömts för flera brott mot flera målsägande. Hovrätten ändrade tingsrätten i vissa delar, bland annat genom att justera skadeståndet till målsäganden och ogilla ett yrkande om förverkande av viss narkotika, men fastställde i övrigt huvuddelen av ansvaret och påföljden. Den tilltalade blev fortsatt häktad.

Om händelsen och åtalet

Målet gällde enligt hovrätten bland annat grov fridskränkning, övergrepp i rättssak, grov misshandel, grovt olaga hot, olaga hot, grovt brott mot knivförbudslagen och narkotikabrott. Enligt hovrätten hade den tilltalade och målsäganden varit närstående, och åtalet rörde upprepade gärningar under perioden 1 juli 2024 till 29 september 2024 samt särskilda händelser i juli, augusti och oktober 2024.

Hovrätten redovisade att den tilltalade i tingsrätten dömts för grov fridskränkning, grov misshandel, grovt olaga hot, olaga hot, grovt brott mot knivförbudslagen, två fall av narkotikabrott, ringa narkotikabrott och övergrepp i rättssak. I hovrätten hade den tilltalade yrkat att åtalet skulle ogillas i de delar som gällde grov fridskränkning, övergrepp i rättssak, grov misshandel, grovt olaga hot vid två tillfällen, brott mot knivförbudslagen och två fall av narkotikabrott, eller att påföljden i vart fall skulle lindras.

Hovrätten konstaterade att åklagaren hade justerat sin ståndpunkt i vissa delar jämfört med tingsrätten. Bland annat godtogs tingsrättens bedömning av grov fridskränkning i den meningen att det beträffande vissa påståenden endast var visat att den tilltalade misshandlat målsäganden vid ett tillfälle. Åklagaren drev inte längre att ett olaga hot mot en annan målsägande var grovt.

När det gäller narkotikabrotten fann hovrätten, i likhet med tingsrätten, att den tilltalade gjort sig skyldig till ett ringa narkotikabrott och att målsäganden gjort sig skyldig till tre ringa narkotikabrott. För den tilltalade gällde vidare två narkotikahändelser, den 21 augusti 2024 och den 9 oktober 2024. Hovrätten ansåg dock att det inte var visat att den tilltalade och målsäganden innehade all narkotika tillsammans eller att någon del av narkotikan var avsedd att säljas. Den tilltalade svarade därför endast för den narkotika som han själv bar på sig.

För den händelse som avsåg knivinnehav den 28 juli 2024 fann hovrätten att den tilltalade skulle dömas för grovt brott mot knivförbudslagen.

Rättens bedömning och bevisning

Hovrätten delade tingsrättens bedömning att målsäganden berättat trovärdigt om det våld och hot som den tilltalade utsatt henne för. Hennes uppgifter fick, enligt hovrätten, starkt stöd av övrig bevisning, däribland larmsamtal, händelserapporter, videoklipp, fotografier av skador, rättsintyg, journalanteckningar samt förhör med flera vittnen.

Hovrätten tog också del av samma bevisning som tingsrätten, inklusive inspelade förhör och ett inspelat polisförhör med ett vittne. Domstolen ansåg inte att den tilltalades egna uppgifter eller den bevisning han åberopat rubbade värdet av målsägandens berättelse. När det gällde en viss händelse med en gunga noterade hovrätten att uppgifterna var vaga, men det ändrade inte bedömningen.

En viktig avvikelse mot tingsrätten var att hovrätten fann att målsägandens uppgifter inte gav stöd för att hon orsakats medvetandeförlust vid en av gärningarna. Den delen ändrade därför hovrätten sin bevisvärdering i.

I frågan om målsägandens agerande mot den tilltalade i samband med en kort mobilfilm ansåg hovrätten att hon visserligen kunde ha handlat i nödvärn när hon slog honom, men att nödvärnssituationen var över när hon senare sparkade honom. Den sparken bedömdes därför som misshandel av normalgraden. Samtidigt ansåg hovrätten att den tilltalade inte visat att han hade rätt till kränkningsersättning med anledning av detta, eftersom händelsen kunde ha föregåtts av att han själv angrep henne med våld.

När det gäller rubriceringen av gärningarna mot målsäganden kom hovrätten fram till samma slutsatser som tingsrätten. Den tilltalade skulle därför dömas för grov fridskränkning, övergrepp i rättssak, grov misshandel och grovt brott mot knivförbudslagen. För gärningarna med de andra målsägandena anslöt sig hovrätten till tingsrättens bedömning att det var fråga om grovt olaga hot respektive olaga hot.

Domslut och påföljd

Hovrätten bestämde att påföljden för den tilltalade skulle vara fängelse. Hovrätten uttalade att det samlade straffvärdet inte understeg fängelse i två år och sex månader och fann inte skäl att frångå tingsrättens val av påföljd. Den tilltalade skulle vara fortsatt häktad till dess fängelsestraffet får verkställas.

När det gäller skadeståndet till målsäganden ändrade hovrätten tingsrätten. Tingsrätten hade bestämt skadeståndet till 210 850 kronor, varav 200 000 kronor avsåg kränkning och 10 850 kronor sveda och värk. Hovrätten ansåg att kränkningsersättningen var något hög och satte ned den totala ersättningen till 190 850 kronor jämte ränta från den 17 oktober 2024. I övrigt anslöt sig hovrätten till tingsrättens bedömning av ersättning för sveda och värk.

Den tilltalades eget skadeståndsanspråk mot målsäganden avslogs. Hovrätten fann att han inte visat att han hade rätt till kränkningsersättning. Skadeståndsfrågan i förhållande till en annan målsägande hade redan vunnit laga kraft, och hovrätten ändrade inte tingsrättens beslut i skadeståndsfrågorna för de övriga målsägandena.

Hovrätten ogillade också yrkandet om förverkande av viss narkotika, men beslutade samtidigt att de beslag som tingsrätten hade förordnat om skulle bestå. Sekretessen som tingsrätten beslutat om skulle fortfarande gälla.

Fakta