Grovt bokföringsbrott och målvaktsupplägg ledde till fängelse

Dold domstol har prövat ett överklagande från den tilltalade och ändrat tingsrättens dom. Hovrätten dömer honom för grovt bokföringsbrott vid fem tillfällen, bokföringsbrott vid ett tillfälle och brott mot aktiebolagslagen vid nio tillfällen. Påföljden bestäms till fängelse i två år. I övrigt står tingsrättens dom fast, bland annat om näringsförbud.

Om händelsen och åtalet

Målet i hovrätten gällde först och främst om den tilltalade hade gjort sig skyldig till grovt bokföringsbrott i två bolag, samt om han tillsammans med en annan tilltalad hade medverkat till otillåtna bolagsbeslut för att dölja vem som faktiskt ledde verksamheten. Hovrätten tog också ställning till ett åtal om brott mot aktiebolagslagen i ett tredje bolag, men endast i förhållande till den tilltalade.

När det gäller bokföringsbrotten avsåg åtalet i det första bolaget grovt bokföringsbrott under räkenskapsåren 2019 och 2020. I det andra bolaget avsåg åtalet grovt bokföringsbrott under räkenskapsåren 2020 och 2021 samt 2022 och dessutom ett fristående bokföringsbrott genom underlåtenhet att senast den 1 juli 2022 upprätta årsredovisning för ett visst räkenskapsår. Hovrätten fann att den tilltalade var faktisk företrädare i båda bolagen under de perioder som omfattades av åtalen.

Åklagaren påstod också att det i de två bolagen hade fattats beslut att utse olika personer till styrelseledamöter, styrelsesuppleanter och verkställande direktör utan deras vetskap eller medgivande, för att framstå som att andra personer ledde verksamheten. Hovrätten accepterade att dessa personer hade fungerat som målvakter.

I det första bolaget gällde åtalet beslut om att utse en styrelseledamot vid två tillfällen under 2019 och en styrelseledamot under 2020. I det andra bolaget gällde åtalet beslut om att utse en styrelsesuppleant vid tre tillfällen, en verkställande direktör vid ett tillfälle och en styrelseledamot vid två tillfällen under 2022 och 2023. Hovrätten fann att den tilltalade hade medverkat uppsåtligen vid samtliga dessa tillfällen.

I det tredje bolaget gällde åtalet ett beslut om att utse en styrelseledamot under 2021. Hovrätten fann att den tilltalade varit faktisk företrädare även där och att han uppsåtligen medverkat till beslutet. Däremot ogillades åtalet i den delen inte på grund av skuldfrågan i sig, utan eftersom den person som utsågs hade utfört vissa arbetsuppgifter som hör till en styrelseledamots roll, vilket innebar att förutsättningarna för ansvar inte var uppfyllda enligt hovrättens bedömning.

Hovrätten noterade att tingsrätten tidigare hade dömt den tilltalade för brott mot aktiebolagslagen i nio fall och grovt bokföringsbrott i sex fall, medan ett bokföringsbrott hade bedömts som grovt även i tingsrätten. Hovrätten ändrade detta genom att bedöma den underlåtna årsredovisningen som bokföringsbrott av normalgraden i stället för grovt bokföringsbrott, vilket medförde att den tilltalade dömdes för fem grova bokföringsbrott och ett bokföringsbrott.

Rättens bedömning och bevisning

Hovrätten tog del av i huvudsak samma utredning som tingsrätten. Förhören från tingsrätten hade spelats upp i hovrätten.

Domstolen anslöt sig i stora delar till tingsrättens bakgrundsbeskrivning och bedömning av den tilltalades ställning i bolagen. Hovrätten fäste vikt vid att den tilltalade hade uppburit lön i bolagen, att han i vissa perioder formellt ägt aktier, att bolagsstämmoprotokoll visade olika ägar- och ledningsförhållanden och att han i praktiken hade drivit verksamheten. Hovrätten ansåg därför att han varit faktisk företrädare i de båda bolagen under de aktuella perioderna.

När det gällde bokföringsbrotten fann hovrätten att bristerna i bokföringen i det första bolaget var styrkta och att de skulle bedömas som grova. I det andra bolaget ansåg hovrätten att åklagaren hade styrkt att den tilltalade uppsåtligen hade underlåtit att bevara underlag till bokförda affärshändelser och att bokföra affärshändelser på rätt sätt för flera räkenskapsår. Även dessa brott bedömdes som grova, utom den uteblivna årsredovisningen som hovrätten bedömde som bokföringsbrott av normalgraden.

I frågan om brott mot aktiebolagslagen framhöll hovrätten att målvaktsuppläggen syftade till att dölja vem som faktiskt ledde bolagen. Hovrätten bedömde att den tilltalade, som faktisk företrädare med insikt i verksamheten, hade varit införstådd med detta vid varje beslutstillfälle. Därmed ansågs samtliga åtalade fall av brott mot aktiebolagslagen vara styrkta mot honom.

Domslut och påföljd

Hovrätten ändrade tingsrättens domslut i fråga om brottsrubricering och påföljd. Den tilltalade döms för grovt bokföringsbrott vid fem tillfällen, bokföringsbrott vid ett tillfälle och brott mot aktiebolagslagen vid nio tillfällen. Påföljden bestäms till fängelse i två år.

Hovrätten meddelade också näringsförbud. Förbudet ska räknas från dagen för tingsrättens dom och gäller utan hinder av att hovrättens dom inte har fått laga kraft. Hovrätten gjorde ingen annan bedömning än tingsrätten när det gäller förbudets längd, men hovrätten bekräftade att förutsättningarna för näringsförbud var uppfyllda.

Tingsrätten hade tidigare dömt den tilltalade till fängelse i tre år och meddelat näringsförbud i fem år som gällde omedelbart från den 16 oktober 2024. Hovrätten sänkte alltså fängelsestraffet till två år och justerade regleringen av näringsförbudets startpunkt.

Det framgår inte av hovrättstexten att någon ny avgift till brottsofferfonden bestämdes där. Hovrätten uttalade även att den inte gjorde någon annan bedömning än tingsrätten i fråga om återbetalningsskyldighet för rättshjälps- eller försvararkostnader i tingsrätten.