Narkotikabrott och rån prövades i hovrätten

Hovrätten har prövat ett överklagande i ett mål där den tilltalade tidigare dömts av tingsrätten för flera brott, däribland rån, narkotikabrott, olovlig körning, rattfylleri, dopningsbrott och vapenbrott. Hovrätten ändrade tingsrättens dom endast i en del: gärningen den 3 oktober 2017 bedömdes som narkotikabrott av normalgraden i stället för ringa narkotikabrott. I övrigt fastställdes tingsrättens dom.

Om händelsen och åtalet

Målet gällde ett överklagande av tingsrättens dom. Enligt hovrättens beslut skulle den tilltalade fortsatt dömas för de gärningar som tingsrätten funnit styrkta, med den ändringen att rubriceringen för en narkotikagärning justerades.

Åklagaren yrkade i hovrätten att den tilltalade skulle dömas för grovt vapenbrott i stället för vapenbrott av normalgraden och att straffet därför skulle skärpas. Åklagaren justerade gärningsbeskrivningen och gjorde gällande att vapnet varit av särskilt farlig beskaffenhet och att gärningen annars varit av särskilt farlig art.

Den tilltalade yrkade att hovrätten skulle sänka straffet och även avslå yrkandet om förverkande av beslagtagna kontanter. Han gjorde gällande att hans medverkan i rånet varit mindre omfattande och att narkotikabrotten hade lägre straffvärde än vad tingsrätten bedömt. Han bestred också att narkotikan innehafts huvudsakligen i överlåtelsesyfte.

I hovrätten stod följande gärningar under prövning för den tilltalade. Rån enligt åtalspunkten 1 i tingsrättens domsbilaga 1 bedömdes som fällande. Narkotikabrott enligt åtalspunkterna 3 och 9.1 bedömdes också som fällande. Frågan om utvidgat förverkande av kontanter bifölls. Vapenbrottet enligt åtalspunkten 6.1 bedömdes inte som grovt, utan tingsrättens dom stod fast i den delen.

Hovrätten tog även ställning till en gärning den 3 oktober 2017, som tingsrätten rubricerat som ringa narkotikabrott. Hovrätten ansåg att innehavet av den aktuella narkotikan var så omfattande att det inte fanns utrymme för att bedöma det som ringa narkotikabrott. Rubriceringen ändrades därför till narkotikabrott av normalgraden.

Rättens bedömning och bevisning

Hovrätten tog del av samma muntliga och skriftliga bevisning som tingsrätten i de överklagade delarna. Förhören med den tilltalade, med medtilltalad och med målsägandena spelades upp eller lästes upp från tingsrätten.

När det gällde rånet ansåg hovrätten, liksom tingsrätten, att utredningen visade att den tilltalade agerat tillsammans och i samförstånd med medtilltalad. Hovrätten framhöll att det fanns gemensam planering och att rånbytet delats mellan dem. Domstolen fann också att målsägandena i vart fall under en kort stund hade uppfattningen att det kunde ha legat en bomb under deras stolar. Hovrätten gjorde därför ingen annan bedömning än tingsrätten och dömde för rån enligt gärningsbeskrivningen.

När det gällde narkotikabrotten enligt åtalspunkterna 3 och 9.1 ansåg hovrätten att det var ställt utom rimligt tvivel att den tilltalade hanterat narkotikan huvudsakligen i överlåtelsesyfte. Hovrätten fann inte skäl att frångå tingsrättens bevisvärdering och fastställde domen i dessa delar.

I fråga om den gärning som den 3 oktober 2017 först bedömts som ringa narkotikabrott fann hovrätten att mängden narkotika var så stor att gärningen skulle bedömas som narkotikabrott av normalgraden. Hovrätten ändrade alltså rubriceringen men inte ansvarsföljden i övrigt.

När det gäller vapenbrottet delade hovrätten tingsrättens bedömning att vapnet inte i sig var av särskilt farlig beskaffenhet. Hovrätten prövade också om gärningen annars var av särskilt farlig art men fann, efter en samlad bedömning, att omständigheterna inte var tillräckliga för att bedöma brottet som grovt. Domstolen hänvisade bland annat till att vapnet förvarats skarpladdat i den tilltalades hem, men att det inte var visat att andra personer haft tillträde till bostaden eller att hemmet utgjorde en sådan kriminell miljö som skulle tala för grovt brott. Tingsrättens dom stod därför fast i denna del.

Domslut och påföljd

Hovrätten ändrade tingsrättens dom endast på så sätt att gärningen den 3 oktober 2017 bedömdes som narkotikabrott av normalgraden i stället för ringa narkotikabrott. I övrigt fastställdes tingsrättens domslut.

Den tilltalade dömdes alltså för rån, olovlig körning som grovt brott, rattfylleri, narkotikabrott, ringa narkotikabrott vid flera tillfällen, dopningsbrott som ringa brott samt vapenbrott. Hovrätten angav att tingsrättens påföljd skulle stå fast. Tingsrätten hade dömt till fängelse i 4 år och 3 månader. Hovrätten redovisade inte någon annan påföljd än att tingsrättens dom skulle gälla i påföljdsdelen.

Hovrätten beslutade också att den tilltalade skulle vara fortsatt häktad till dess fängelsestraffet får verkställas. Tingsrättens beslut om beslag skulle fortfarande gälla. Hovrätten uttalade vidare att kostnaden för försvararen i hovrätten skulle stanna på staten.

Tingsrätten hade tidigare ålagt den tilltalade att tillsammans med medtilltalad betala skadestånd till två målsägande samt till ett bolag. I hovrättsavgörandet finns inget som ändrar dessa skadestånd. Tingsrätten hade även beslutat om förverkande av vissa beslagtagna föremål och kontanter, samt att den tilltalade skulle betala avgift till brottsofferfonden. Hovrätten lät tingsrättens beslag och övriga beslut bestå.