Tvistemål om regressfordran avseende gemensamt boendelån

Den svarande har i tingsrätten framgångsrikt motsatt sig en yrkad regressfordran för räntor och amorteringar på ett gemensamt lån som togs under äktenskapstiden. Tingsrätten fann att de betalningar som den andra parten gjort ingick i makarnas gemensamma underhållsskyldighet och ogillade därför käromålet.

Bakgrund

Under äktenskapet upptogs ett gemensamt lån med solidariskt ansvar för köp av en fastighet där den ena parten stod som ensam ägare. Efter skilsmässan yrkade käranden regress för del av de amorteringar och räntor som hon under flera år betalat samt för mäklararvode vid försäljning av fastigheten.

Den svarandes invändningar

Den svarande vitsordade att betalningar skett men förklarade att dessa utgjorde en del av makarnas gemensamma underhållsinsats enligt äktenskapsbalken. Han anförde att det inte fanns något avtal om regress och att makarnas inkomster och kostnadsfördelning under äktenskapet sköttes gemensamt inom den verksamhet de drev.

Domstolens bedömning

Tingsrätten konstaterade att makar under äktenskap är förpliktigade att bidra efter förmåga till det gemensamma underhållet. Eftersom den fastighet som belå­nades var registrerad på käranden och inga särskilda avtalade uppställningar om regress presenterats, ansåg domstolen att de gjorda betalningarna faller under den gemensamma underhållsskyldigheten. Det solidariska ansvaret fördelades därför i praktiken helt på käranden som gjort inbetalningarna, vilket gav henne inget krav på regress från den svarande.

Rättegångskostnader

Med hänsyn till utgången i målet ålades käranden att ersätta den svarandes rättegångskostnader med totalt 3 975 kronor, inklusive skälig ersättning för inställd inkomst, eget arbete och ombudsarvode.