Förseelse mot jaktlagen: hovrätten bekräftar frikännande

En person som åtalats för att ha underlåtit att omedelbart anmäla en kollision med vilt har fått sin frikännande dom från tingsrätten fastställd av hovrätten. Åklagarens överklagande avslogs och den tilltalade får ersättning för rättegångskostnader i hovrätten.

Bakgrund

Åklagaren överklagade tingsrättens dom där den tilltalade friades från förseelse mot jaktlagen (45 § 1 st. 2 p. jaktlagen 1987:259). Enligt åtalet hade den tilltalade inte omedelbart polisanmält en sammanstötning med vilt, vilket åklagaren bedömde som en förseelse mot anmälningsskyldigheten i jaktlagen. I tingsrätten friades den tilltalade med motiveringen att brottet var ringa.

Hovrättens bedömning

Svea hovrätt har prövat målet utan huvudförhandling och fastställt tingsrättens bedömning. Hovrätten har tagit del av den tilltalades uppgifter via ljud- och bildfil från tingsrättens förhör. Domstolen konstaterar att den tilltalade först dagen efter händelsen informerades om sin anmälningsskyldighet i ett samtal med en närstående. Därefter fullgjorde han sin skyldighet genom att kontakta polisen.

Med hänsyn till omständigheterna, liksom tingsrättens resonemang, anses brottet vara ringa. Hovrätten fann därför ingen anledning att döma för förseelsen och fastställde frikännandet från tingsrättens dom.

Rättegångskostnader och ersättning

Hovrätten avslog åklagarens yrkande om att upphäva tingsrättens beslut om ersättning. Den tilltalade hade i hovrätten begärt ersättning för kostnad för privat försvarare. Hovrätten bedömde beloppet som skäligt och dömde staten att ersätta 3 510 kronor (2 808 kr för arbete och 702 kr i mervärdesskatt).

I tingsrätten hade den tilltalade tidigare beviljats ersättning om 7 068 kronor för kostnader för privat försvarare.