Narkotikasmuggling och försök till synnerligen grovt narkotikabrott: hovrätten fastställer tio års fängelse

Dold domstol har prövat ett överklagande av tingsrättens dom i ett mål om narkotikabrottslighet. Hovrätten fastställde tingsrättens domslut utan ändringar. Den tilltalade döms därmed för hot mot tjänsteman, rattfylleri, grov vårdslöshet i trafik, olovlig körning, ringa narkotikabrott, grov narkotikasmuggling och försök till synnerligen grovt narkotikabrott. Hovrätten ansåg också att den tilltalade dessutom skulle bedömas för tre separata grova narkotikasmugglingsbrott avseende tidigare försändelser, men någon ändring av den samlade påföljden gjordes inte.

Om händelsen och åtalet

Målet gäller ett överklagande av Dold domstols dom. I hovrätten yrkade åklagaren att den tilltalade skulle dömas för synnerligen grov narkotikasmuggling i en del av målet som avsåg händelserna den 8–9 september 2020, och att den tilltalades medgärningsperson skulle dömas för medhjälp till detta. Den tilltalade bestred åtalet i den delen och gjorde gällande att gärningen i stället borde bedömas som försök till grovt narkotikabrott.

Tingsrätten hade tidigare dömt den tilltalade för flera brott, däribland hot mot tjänsteman, rattfylleri, grov vårdslöshet i trafik, olovlig körning, ringa narkotikabrott, grov narkotikasmuggling avseende perioden 5–12 november 2018 samt försök till synnerligen grovt narkotikabrott avseende den 8–9 september 2020. Tingsrätten frikände honom samtidigt från åtalet för synnerligen grov narkotikasmuggling avseende samma septemberhändelser. Hovrätten utgick från samma grundläggande åtalsram men gjorde en annan rubricering i delen om de tidigare försändelserna och ansåg att den tilltalades handlande där utgjorde tre grova narkotikasmugglingsbrott, eftersom varje tidsmässigt avgränsad befattning med narkotika utgör ett eget brott.

I hovrätten framhöll åklagaren att den tilltalade hade fått uppdraget att åka och hämta narkotikan i Skåne och att han hade invigt den medtilltalade i planen. Enligt åklagaren hade båda därför redan före avresan känt till och haft uppsåt till den planerade smugglingen. Hovrätten redovisade att den i överklagade delar tagit del av i allt väsentligt samma utredning som tingsrätten.

Rättens bedömning och bevisning

När det gäller de tre försändelserna från Spanien till Sverige ansåg hovrätten att det var klarlagt att den tilltalade i objektiv mening hade skickat försändelserna. Frågan gällde, liksom i tingsrätten, om han hade känt till att de innehöll kokain. Hovrätten fäste vikt vid att det rörde sig om tre snarlika försändelser under kort tid, att upplägget med administration och mellanled framstod som omständligt om innehållet bara hade varit dokument, samt att den tilltalades egna uppgifter om uppdragsgivare och verksamhet var vaga.

Särskilt betydelsefullt ansågs innehållet i avlyssnade telefonsamtal, där den tilltalade talade om att skicka mer kokain, om att det var ”97 procentigt” och om att impregnera narkotika i dokument och spånskivor. Hovrätten ansåg att dessa uttalanden gav ett bestämt intryck av att det var den tilltalade som stod bakom smugglingarna och att hans senare förklaring inte var trovärdig. Hovrätten anslöt sig därför till tingsrättens bedömning att det var styrkt att han känt till att försändelserna innehöll kokain. Till skillnad från tingsrätten bedömde hovrätten dock handlandet som tre brott i stället för ett enda. Var och ett bedömdes som grovt.

I delen som gällde händelserna den 8–9 september 2020 fann hovrätten att minst 69 kilo kokain hade släppts i Öresund på den svenska sidan från ett fartyg och att fullbordanspunkten för införseln därmed var nådd. Hovrätten ansåg också att det var klarlagt att den tilltalade tillsammans med annan hade försökt att förvara och transportera narkotikan. Frågan blev emellertid om hans agerande skulle bedömas som synnerligen grov narkotikasmuggling eller som försök till synnerligen grovt narkotikabrott. Hovrätten fann att uppgifterna i materialet visserligen tydde på att den tilltalade haft del i planeringen och visst inflytande över genomförandet, men att slutsatserna inte kunde göras helt säkra. Hovrätten delade därför tingsrättens bedömning att den tilltalade skulle dömas endast för försök till synnerligen grovt narkotikabrott.

När det gäller bevisningen mot den medtilltalade ansåg hovrätten att hennes uppgifter om resan till Skåne inte var trovärdiga. Domstolen hänvisade bland annat till betalningar för bil, trailer, fiskeutrustning och hotell, till en Instagramkonversation om att låna en båt samt till avlyssnade samtal där hon talade om kassar med kokain som kom från ”typ” Colombia och som hade släppts ner från ett stort fartyg. Hovrätten fann att hon därigenom hade visat insikt om det verkliga syftet och hade främjat gärningen. Eftersom artikeln ska fokusera på en tilltalad person redovisas detta endast som bakgrund till hovrättens helhetsbedömning.

Domslut och påföljd

Hovrätten fastställde tingsrättens domslut utan ändringar. Den tilltalade döms alltså för hot mot tjänsteman, rattfylleri, grov vårdslöshet i trafik, olovlig körning, ringa narkotikabrott, grov narkotikasmuggling samt försök till synnerligen grovt narkotikabrott. Påföljden är fängelse i tio år, vilket överensstämmer med tingsrättens dom. Hovrätten uttalade uttryckligen att den, även med beaktande av att de tidigare försändelserna bedömdes som tre grova narkotikasmugglingsbrott, anslöt sig till tingsrättens bedömning av straffvärde och påföljd för den tilltalade.

Den tilltalade ska vara häktad tills fängelsestraffet får verkställas. Hovrätten fann att det fanns risk för att han annars avvek eller på annat sätt undandrog sig straff, samt risk för fortsatt brottslighet. Hovrätten fastställde också att beslagen ska bestå enligt tingsrättens beslut.

Tingsrätten hade dessutom ålagt den tilltalade att betala avgift till brottsofferfonden, ersätta staten för kostnaden för provtagning och analys av blod samt fastställt vissa ersättningar till försvarare. Hovrätten ändrade inte dessa delar genom att fastställa tingsrättens domslut.