Misshandel och barnfridsbrott ledde till skyddstillsyn

Den tilltalade döms för misshandel, barnfridsbrott, ringa narkotikabrott och ringa dopningsbrott, alla med uppsåt. Tingsrätten bestämde påföljden till skyddstillsyn med 60 timmars samhällstjänst. Den tilltalade ska också betala skadestånd till två målsäganden och ersätta en del av statens kostnader.

Händelsen och samtliga åtalspunkter

Åtalet för misshandel gällde en händelse den 9 juni 2025 på en järnvägsstation i Perstorps kommun. Enligt gärningsbeskrivningen slog den tilltalade målsäganden i ansiktet, varpå hon fick smärta och sårskada på läppen. Tingsrätten fann att gärningen var styrkt och dömde för misshandel enligt 3 kap. 5 § brottsbalken.

Samma dag och på samma plats avsåg åtalet för barnfridsbrott att den tilltalade hade misshandlat målsäganden medan deras gemensamma barn befann sig där. Enligt åtalet bevittnades händelsen av barnet. Tingsrätten ansåg att barnet befann sig så nära att det måste ha hört och upplevt gärningen i lagens mening, och den tilltalade dömdes för barnfridsbrott enligt 4 kap. 3 § första stycket 1 brottsbalken.

De två övriga åtalen gällde en husrannsakan den 30 september 2025 i den tilltalades bostad. Då anträffade polisen fyra tabletter pregabalin, preparatnamn Sunset 300 mg, som låg i en garderob i vardagsrummet. Den tilltalade dömdes för ringa narkotikabrott enligt 1 § första stycket 5 och 2 § narkotikastrafflagen (1968:64).

Vid samma tillfälle hittade polisen även dopningsmedel i bostaden, bland annat testosteron- och trenbolonpreparat. Den tilltalade dömdes därför för dopningsbrott, ringa brott, enligt 2 § 6 och 3 § andra stycket lagen (1991:1969) om förbud mot vissa dopningsmedel.

Rättens bedömning

När det gällde misshandels- och barnfridsbrotten utgick tingsrätten från målsägandens uppgifter, som bedömdes som lång, klar och förhållandevis detaljerad samt självupplevd. Hennes berättelse fick stöd av fotografier som visade en sårskada på läppen, av uppgifter från ett vittne som såg att hon blödde efter bråket och av larmsamtalet, där tingsrätten ansåg att det framgick att något inträffade i samband med en hörbar smäll. Den tilltalades förnekande ansågs inte rubba bevisvärdet i sådan grad att skuldfrågan påverkades. Tingsrätten fann därför att det var styrkt att den tilltalade uppsåtligen slog målsäganden i ansiktet och att gärningen inte var ringa.

När det gällde barnfridsbrottet ansåg rätten att barnet befann sig precis i närheten när slaget utdelades. Även om det inte var visat att barnet såg själva slaget bedömde tingsrätten att barnet måste ha hört och på annat sätt upplevt gärningen och därmed bevittnat den i lagens mening.

I fråga om narkotika- och dopningsbrotten fann tingsrätten att substanserna hade anträffats i den tilltalades bostad och förvarats så pass öppet att han objektivt sett hade innehaft dem. Rätten godtog inte uppgiften om att preparaten skulle tillhöra en inneboende, eftersom uppgifterna bedömdes som vaga och svårkontrollerade. För både pregabalintabletterna och dopningsmedlen ansåg tingsrätten att innehavet skett olovligen och med uppsåt.

Domslut och påföljd

Påföljden bestämdes till skyddstillsyn. Som särskild föreskrift ska den tilltalade utföra samhällstjänst i 60 timmar. Tingsrätten uttalade att om fängelse i stället hade valts skulle straffet ha motsvarat två månaders fängelse.

Den tilltalade ska också betala skadestånd till målsäganden med 10 000 kronor och till det barn som bevittnade händelsen med 10 000 kronor, jämte ränta från den 9 juni 2025. Därutöver ska han betala 1 000 kronor till brottsofferfonden och ersätta staten med 13 000 kronor av kostnaderna för de rättsliga biträdena.