Grovt näringspenningtvättsbrott och medhjälp till överträdelse av näringsförbud prövades i hovrätten

Hovrätten har prövat ett överklagande av tingsrättens dom i ett mål om näringspenningtvätt, grovt brott, samt medhjälp till överträdelse av näringsförbud. Hovrätten ändrade tingsrättens dom endast när det gäller påföljden för den tilltalade och bestämde straffet till fängelse 1 år 6 månader. I övrigt står tingsrättens dom fast.

Om händelsen och åtalet

Målet gällde enligt hovrätten och tingsrätten framför allt två åtalspunkter mot den tilltalade. Den första gällde näringspenningtvätt, grovt brott, under perioden den 1 januari 2017 till den 31 december 2020. Den andra gällde medhjälp till överträdelse av näringsförbud under perioden den 11 januari 2018 till den 31 december 2020.

Av tingsrättens dom framgår att den tilltalade dömdes för näringspenningtvätt, grovt brott, och för medhjälp till överträdelse av näringsförbud. Hovrätten tog alltså upp målet efter överklagande men gjorde ingen ändring i skuldfrågorna. Brottsrubriceringarna stod också fast i hovrätten.

Rättens bedömning och bevisning

I hovrätten lades i huvudsak samma bevisning fram som i tingsrätten. Den muntliga bevisningen från tingsrätten spelades upp med ljud och bild. Hovrätten tog också upp viss ny skriftlig bevisning och höll tilläggsförhör med den tilltalade samt med andra hörda personer.

När det gäller näringspenningtvätt fann hovrätten att den tilltalade hade hanterat pengar på det sätt som åklagaren beskrivit och därigenom medverkat till åtgärder som skäligen kunde antas ha vidtagits i penningtvättssyfte. Hovrätten ansåg också att omfattningen visade att åtgärderna skett som led i en verksamhet som bedrivits vanemässigt eller i större omfattning.

Hovrätten fann vidare att den tilltalade hade haft insikt om den huvudtilltalades upplägg kring kontot och om att denne hade näringsförbud. Därmed ansågs den tilltalade ha förstått omständigheterna kring transaktionerna och att det funnits skälig anledning att anta att pengarna härrörde från brott eller brottslig verksamhet. Hovrätten delade tingsrättens bedömning att den tilltalades egna uppgifter inte visade att det rörde sig om en nödsituation.

När det gäller rubriceringen uttalade hovrätten att brottsligheten avsett betydande belopp, pågått under lång tid och varit en del av en plan där kontot använts för att hantera den huvudtilltalades pengar. Hovrätten ansåg därför, liksom tingsrätten, att brottet skulle bedömas som grovt.

I fråga om medhjälp till överträdelse av näringsförbud anslöt sig hovrätten till tingsrättens bedömning. Den tilltalades agerande hade främjat överträdelsen, och hon hade vetat att den huvudtilltalade hade näringsförbud. Hovrätten ansåg att hon måste ha insett att hennes åtgärder sannolikt skulle underlätta ett brott mot förbudet och att hon varit likgiltig inför om så skulle ske. Därmed bedömdes uppsåt vara styrkt.

Domslut och påföljd

Hovrätten ändrade tingsrättens dom endast i påföljdsdelen. Tingsrätten hade dömt den tilltalade till villkorlig dom med samhällstjänst 240 timmar. Hovrätten fann i stället att straffvärdet motsvarade fängelse 1 år 6 månader och att annan påföljd än fängelse var utesluten. Den tilltalade dömdes därför till fängelse 1 år 6 månader.

Tingsrättens dom i övrigt stod fast. Det innebär att den tilltalade fortfarande är dömd för näringspenningtvätt, grovt brott, och medhjälp till överträdelse av näringsförbud. Av den uppgift som lämnats i materialet framgår inte någon häktningstid för den tilltalade.

I hovrätten kom även frågan om ersättning till försvararen upp. Hovrätten beslutade att försvararen skulle få ersättning av staten med 70 689 kr och att staten skulle stå för kostnaden i hovrätten. Någon uppgift om brottsofferfondsavgift eller skadestånd för hovrätten framgår inte av materialet. Tingsrättens uppgift om brottsofferfondsavgift återges inte som ändrad av hovrätten.