Grovt penningtvättsbrott ledde till skyddstillsyn

Den tilltalade döms av Döld domstol för grovt penningtvättsbrott. Tingsrätten fann att hon med uppsåt hade tagit emot pengar på sitt bankkonto och att delar av beloppet omsattes genom kortköp för att dölja pengarnas brottsliga ursprung. Påföljden bestämdes till skyddstillsyn, och den tilltalade ska också betala skadestånd, avgift till brottsofferfonden och ränta.

Händelsen och samtliga åtalspunkter

Åtalet gällde en punkt. Den tilltalade åtalades för grovt penningtvättsbrott enligt 3 § första stycket 1 p och 5 § första stycket lagen (2014:307) om straff för penningtvättsbrott. Enligt gärningsbeskrivningen hade hon upplåtit sitt bankkonto för att, ensam eller tillsammans och i samförstånd med andra, ta emot en insättning om 340 000 kronor som härrörde från bedrägeribrott, närmare bestämt ett vishingbedrägeri mot målsäganden den 3 juli 2025. Gärningen skulle enligt åtalet ha ägt rum den 3 juli 2025. Efter insättningen hade beloppet delvis omsatts genom kortköp på 176 337 kronor och 82 öre, medan resterande del förvarats på kontot. Åklagaren gjorde gällande att åtgärderna syftade till att dölja att egendomen härrörde från brott eller brottslig verksamhet, eller till att främja möjligheterna för henne själv eller någon annan att tillgodogöra sig egendomen eller dess värde. Brottet påstods vara grovt med hänsyn till det överförda beloppets storlek.

Den tilltalade förnekade gärningen och bestred också det enskilda anspråket, men medgav beloppet som skäligt i och för sig.

Rättens bedömning

Tingsrätten utgick från åklagarens skriftliga bevisning och den upplästa berättelsen från målsäganden. Domstolen ansåg det utrett att målsäganden hade utsatts för ett bedrägeri och att 340 000 kronor hade förts över till ett bankkonto som tillhörde den tilltalade. Rätten fann också att lite drygt hälften av pengarna på kontot hade omsatts genom kortköp i Marbella och att ytterligare försök till kortköp hade gjorts utan att lyckas. Enligt tingsrätten var omständigheterna sådana att syftet uppenbart hade varit att dölja att pengarna härrörde från brott eller att främja möjligheterna att tillgodogöra sig dem. Därmed var de objektiva förutsättningarna för penningtvättsbrott uppfyllda.

När det gällde uppsåtet lade tingsrätten vikt vid utredning om två aktiva BankID kopplade till den tilltalade vid brottstidpunkten och hur de hade använts under tiden före och efter den aktuella transaktionen. Rätten hänvisade också till att det ena BankID:t hade använts nästan dagligen under perioden 1 juni till 3 juli 2025, bland annat för betalningar via Handelsbanken, och att det andra BankID:t hade använts för flera transaktioner fram till och med den 3 juli 2025. Tingsrätten ansåg sammantaget att utredningen talade mycket starkt för att det var den tilltalade som använt BankID:t och att hon varit införstådd med brottsupplägget. Åklagaren ansågs därmed ha bevisat gärningen och den tilltalades uppsåt. Brottet bedömdes som grovt med hänsyn till beloppets storlek.

Domslut och påföljd

Den tilltalade döms för grovt penningtvättsbrott. Påföljden bestämdes till skyddstillsyn, och övervakare ska utses av frivården.

Tingsrätten biföll även målsägandens skadeståndsyrkande fullt ut. Den tilltalade ska betala 176 338 kronor i skadestånd, jämte ränta enligt 6 § räntelagen från den 3 juli 2025. Dessutom ska hon betala 1 000 kronor till brottsofferfonden.

Försvararen tillerkändes ersättning av staten med 27 561 kronor, fördelat på arbete, tidsspillan, utlägg och mervärdesskatt. Staten ska stå för kostnaderna.