Bidragsbrott vid CSN

Den tilltalade döms för bidragsbrott efter att vid tio tillfällen ha lämnat oriktiga uppgifter i ansökningar om studiemedel. Tingsrätten fann att uppgifterna ledde till att studiemedel betalades ut felaktigt med för högt belopp. Påföljden bestämdes till villkorlig dom förenad med dagsböter och den tilltalade ska också betala avgift till brottsofferfonden.

Händelsen och samtliga åtalspunkter

Åklagaren väckte åtal mot den tilltalade för bidragsbrott enligt 2 § bidragsbrottslagen. Enligt gärningsbeskrivningen hade den tilltalade lämnat oriktiga uppgifter till Centrala studiestödsnämnden, CSN, i samband med ansökan om studiemedel. De oriktiga uppgifterna bestod i att hon uppgav att hon inte hade någon grundskole- och gymnasieutbildning från annat land. Genom detta orsakades fara för att studiemedel skulle betalas ut felaktigt med 47 833 kronor, vilket också skedde.

Åtalet avsåg tio tillfällen under perioden från och med den 30 augusti 2024 till och med den 23 maj 2025. De angivna brottstiderna var 30 augusti 2024, 25 september 2024, 25 oktober 2024, 25 november 2024, 13 januari 2025, 24 januari 2025, 25 februari 2025, 25 mars 2025, 25 april 2025 och 23 maj 2025. Åklagaren gjorde gällande att gärningen begicks uppsåtligen. I andra hand yrkades ansvar för vårdslöst bidragsbrott med hänvisning till grov oaktsamhet.

Den tilltalade medgav händelseförloppet under förundersökningen men bestred brott. Hon uppgav att hon inte hade haft uppsåt och inte varit grovt oaktsam. Enligt hennes uppgifter hade hon trott att det var korrekt att uppge att hon inte hade tidigare utbildning från utlandet, eftersom hon fått information från arbetsförmedlingen om att betyg och examen från hemlandet inte gick att registrera utan att de kunde visas upp.

Rättens bedömning

Tingsrätten fann det utrett att den tilltalade vid de aktuella ansökningstillfällena hade lämnat oriktiga uppgifter till CSN genom att felaktigt uppge att hon inte tidigare studerat i Syrien, trots att hon hade gjort det. Domstolen ansåg att det därigenom funnits en konkret fara för att ett för högt bidrag betalades ut, vilket också skedde. De objektiva förutsättningarna för ansvar ansågs därmed vara uppfyllda.

När det gällde uppsåtsfrågan godtog tingsrätten inte att den tilltalade skulle ha varit ursäktad av sin egen tolkning av informationen från arbetsförmedlingen. Domstolen betonade att den som ansöker om en förmån har ett ansvar att ta reda på vilka villkor och skyldigheter som gäller. Av utredningen framgick att den tilltalade varit medveten om att hon beviljats ersättning till ett högre belopp. Tingsrätten ansåg därför att hon måste ha insett att det fanns en betydande risk för att hon skulle få för mycket utbetalt, särskilt eftersom hon ansökt om det högre lånebeloppet trots att hon tidigare studerat i sitt hemland.

Domstolen lade också vikt vid att den tilltalade, vid det sista ansökningstillfället, fick information om att tidigare utbildning påverkade bidragsbeloppet men ändå inte kontaktade CSN för att rätta till uppgifterna. I stället behöll hon de pengar som felaktigt betalats ut. Tingsrätten bedömde därför att hon i vart fall hade likgiltighetsuppsåt. Någon prövning av den subsidiära ansvarspunkten om vårdslöst bidragsbrott ledde inte till annan utgång, eftersom domstolen fann att uppsåt var styrkt.

Domslut och påföljd

Den tilltalade dömdes för bidragsbrott enligt 2 § bidragsbrottslagen. Tingsrätten bestämde påföljden till villkorlig dom. Den villkorliga domen förenades med 40 dagsböter om 50 kronor, vilket motsvarar 2 000 kronor. Domstolen beaktade att den tilltalade var tidigare ostraffad och att det inte fanns särskild anledning att befara fortsatt brottslighet.

Den tilltalade ska också betala avgift till brottsofferfonden med 1 000 kronor. Något skadestånd anges inte i beslutet.