Skyddstillsyn efter kniv- och narkotikabrott

Den tilltalade döms för ett brott mot lagen om förbud beträffande knivar och andra farliga föremål och för ringa narkotikabrott. Tingsrätten fann att knivbrottet inte skulle bedömas som grovt och att innehavet av stolsbenet inte utgjorde brott. Påföljden bestämdes till skyddstillsyn med samhällstjänst 40 timmar.

Händelsen och samtliga åtalspunkter

Åtalspunkt 1 avsåg brott mot lagen om förbud beträffande knivar och andra farliga föremål, grovt brott, och gällde den 31 juli 2026. Enligt åtalet hade den tilltalade innehaft en fällkniv och ett stolsben som var ägnade att användas som vapen vid brott mot liv eller hälsa. Tingsrätten fann dock att gärningen visserligen omfattade innehav av kniv men att omständigheterna inte var så försvårande att brottet skulle rubriceras som grovt. När det gällde stolsbenet ansåg rätten att innehavet var befogat och att den delen därför inte var brottslig. Den tilltalade dömdes alltså för brott mot knivlagen men inte för grovt brott och inte för innehavet av stolsbenet.

Åtalspunkt 2 avsåg ringa narkotikabrott och gällde perioden mellan den 17 juli 2026 och den 31 juli 2026. Enligt åtalet hade den tilltalade olovligen använt alprazolam och cannabis. Den tilltalade erkände gärningen, och tingsrätten dömde honom för ringa narkotikabrott.

Rättens bedömning

Tingsrätten grundade sin bedömning av narkotikabrottet på den tilltalades erkännande, som stöddes av utredningen i övrigt. När det gällde kniven ansåg rätten att det var visat att den låg i den tilltalades benficka och att den var lättillgänglig. Rätten bedömde att den tilltalade måste ha varit medveten om innehavet och att det inte fanns någon omständighet som gjorde innehavet befogat. Därmed ansågs brott mot knivlagen styrkt.

För stolsbenet gjorde rätten en annan bedömning. Tingsrätten framhöll att stolsben inte generellt bör jämställas med sådana föremål som är ägnade att användas som vapen i knivlagens mening. I det aktuella fallet ansågs det dessutom finnas en rimlig förklaring till varför den tilltalade hade stolsbenet med sig, och uppgifterna om detta bedömdes inte vara motbevisade. Rätten fann därför att innehavet i vart fall varit befogat.

Vid rubriceringen av knivbrottet konstaterade tingsrätten att de försvårande omständigheterna inte räckte för att brottet skulle anses grovt. Det som talade emot den tilltalade var att han var narkotikapåverkad, men händelsen inträffade på dagtid och han hade inte agerat aggressivt. Sammantaget bedömdes brottet därför som av normalgraden.

Domslut och påföljd

Den tilltalade döms för brott mot lagen om förbud beträffande knivar och andra farliga föremål, begånget den 31 juli 2026, samt för ringa narkotikabrott begånget under perioden 17 juli 2026 till 31 juli 2026. Han frikänns från gärningspåståendet som avsåg det grova knivbrottet och från påståendet om stolsbenet.

Påföljden bestämdes till skyddstillsyn med samhällstjänst 40 timmar. Tingsrätten angav att om fängelse i stället hade valts skulle straffet ha blivit en månad. Den tilltalade ska också betala 1 000 kronor till brottsofferfonden. Förverkandeyrkandet avseende kniven bifölls, medan yrkandet om förverkande av stolsbenet avslogs och beslaget hävdes. Han ska vidare ersätta staten för provtagning och analys med 2 600 kronor samt betala tillbaka 2 024 kronor av kostnaderna. Staten ska betala ersättning till målsäganden med 5 061 kronor.