Grov misshandel och grov fridskränkning fastställs i hovrätten

Hovrätten har prövat ett överklagande från den tilltalade efter tingsrättens dom i ett mål om grov fridskränkning, grov misshandel och narkotikabrott. Hovrätten fastställer tingsrättens dom i sak, med den anmärkningen att upplysningen om straffskalan för överträdelse av förbudet att återvända till Sverige justeras. Den tilltalade ska vara kvar i häkte i väntan på att fängelsestraffet kan verkställas och till dess att utvisningsbeslutet får laga kraft eller verkställs.

Om händelsen och åtalet

Målet gäller ett överklagande av tingsrättens dom. I hovrätten yrkade den tilltalade att han skulle frikännas från ansvar för grov fridskränkning och grov misshandel, att utvisningsbeslutet skulle undanröjas och att målsägandens skadeståndsyrkande skulle avslås. Han begärde i andra hand lindrigare påföljd, kortare återreseförbud och lägre skadestånd. Åklagaren och målsäganden motsatte sig att tingsrättens dom ändrades.

Hovrätten konstaterade att tingsrättens dom inte hade överklagats i delen om narkotikabrott, och den tilltalade skulle därför dömas även för det brottet i enlighet med tingsrättens dom. I hovrätten lades i huvudsak samma bevisning fram som i tingsrätten. Därutöver hördes två vittnen, och hovrätten tog del av bilder som föreställde målsäganden i sexuella sammanhang samt en sms-konversation mellan parterna.

Enligt tingsrättens dom dömdes den tilltalade för grov fridskränkning för gärningar som begicks under perioden 15 juli 2025 till 27 februari 2026. Tingsrätten dömde honom också för grov misshandel den 19 april 2026 och för narkotikabrott den 12 maj 2026. Hovrätten prövade endast de överklagade delarna men fann att tingsrättens bedömning skulle stå fast.

Rättens bedömning och bevisning

Hovrätten ansåg att den nya utredningen inte gav anledning att bedöma målsägandens uppgifter på något annat sätt än tingsrätten hade gjort. Att det förekommit sexuella inslag av BDSM mellan parterna även i augusti 2025 förändrade inte hovrättens syn på trovärdigheten i målsägandens berättelse. Hovrätten noterade också att den tilltalade inte ens hade påstått att sådant sex förekom i samband med händelsen den 9 augusti 2025. Med hänsyn till den samlade bevisningen, inklusive den sms-konversation som lades fram i hovrätten, fann domstolen att målsägandens uppgifter var trovärdiga och kunde läggas till grund för bedömningen.

När det gällde grov misshandel anslöt sig hovrätten till tingsrättens bedömning av vad som var utrett om gärningen. Vittnesmålen gav enligt hovrätten ytterligare stöd för att den tilltalade hade utdelat knivhugget uppsåtligen. Hovrätten delade därför tingsrättens slutsats att gärningen skulle rubriceras som grov misshandel.

Även i frågan om grov fridskränkning instämde hovrätten i tingsrättens bedömning att den tilltalade gjort sig skyldig till de gärningar som omfattades av åtalet och att dessa sammantaget utgjorde grov fridskränkning. Hovrätten gjorde alltså ingen annan bevisvärdering än tingsrätten i skuldfrågan.

Domslut och påföljd

Hovrätten fastställde tingsrättens dom i allt väsentligt. Den tilltalade dömdes alltså för grov fridskränkning, grov misshandel och narkotikabrott. Hovrätten gjorde ingen ändring i påföljden, vilket innebär att fängelsestraffet om 2 år och 3 månader står fast enligt tingsrättens dom. Inte heller utvisningen eller skadeståndet ändrades.

Tingsrätten hade beslutat att den tilltalade ska utvisas ur Sverige och förbjudas att återvända. Hovrätten ändrade endast anmärkningen om rättsverkningarna av ett återreseförbud och slog fast att överträdelse av förbudet att återvända till Sverige kan medföra fängelse i högst 2 år. Hovrätten ändrade alltså inte själva utvisningsbeslutet.

Den tilltalade ska vara kvar i häkte till dess att fängelsestraffet får verkställas och till dess att utvisningsbeslutet får laga kraft eller verkställs dessförinnan. Hovrätten ansåg att häktning fortfarande var proportionerlig.

Skadeståndet till målsäganden stod också fast. Tingsrätten hade bestämt skadeståndet till totalt 141 100 kronor, fördelat på ersättning för kränkning, lyte och men samt sveda och värk. Hovrätten ändrade inte detta.

Hovrätten beslutade dessutom att sekretessbestämmelsen fortfarande ska gälla för vissa uppgifter som lagts fram bakom stängda dörrar. Ersättningen till målsägandebiträdet och försvararen lämnades på staten.