Penningtvättsförseelse efter banköverföring

Den tilltalade döms för penningtvättsförseelse efter att ha tagit emot och fört vidare pengar som härrörde från ett bedrägeri mot målsäganden. Tingsrätten frikände honom från det åtalade penningtvättsbrottet men ansåg att omständigheterna gav honom skälig anledning att anta att pengarna kom från brottslig verksamhet. Han döms därför till dagsböter och ska betala skadestånd, ränta och avgift till brottsofferfonden.

Händelsen och samtliga åtalspunkter

Åklagaren väckte åtal mot den tilltalade för penningtvättsbrott enligt 3 § 1 st 1 p lagen (2014:307) om straff för penningtvättsbrott. Den enda åtalspunkten avsåg att okända personer hade vilselett målsäganden att överföra sammanlagt 30 000 kronor till den tilltalades bankkonto. Enligt åtalet mottog den tilltalade pengarna den 8 november 2024 i Skara kommun eller på annan okänd plats i Sverige och han förvarade, omsatte och vidtog andra åtgärder med medlen i syfte att dölja att de härrörde från brott eller brottslig verksamhet, eller för att främja möjligheterna att tillgodogöra sig dem. Åklagaren gjorde också gällande att han agerat med uppsåt, eller i vart fall haft skälig anledning att anta att egendomen härrörde från brott eller brottslig verksamhet.

I samma måls sammanhang yrkade målsäganden skadestånd med 30 000 kronor, motsvarande det belopp hon frånhänts genom brottet.

Rättens bedömning

Tingsrätten fann utrett att målsäganden hade utsatts för bedrägeri och lurats att överföra pengar via Swish till den tilltalades konto, samt att den tilltalade mottagit pengarna och därefter fört dem vidare på olika sätt. Domstolen ansåg därför att de objektiva förutsättningarna för penningtvätt var uppfyllda.

Vid prövningen av skuldfrågan tog tingsrätten ställning till om den tilltalade hade haft uppsåt till att pengarna härrörde från brott och till transaktionernas syfte. Den tilltalade uppgav att en bekant bad honom ta emot pengar och göra överföringar, att pengarna enligt honom skulle komma från en bilförsäljning och användas bland annat till hyra, samt att han inte förstått att det kunde röra sig om brottsliga medel. Tingsrätten lade denna berättelse till grund eftersom åklagaren inte hade presenterat någon utredning som motbevisade den.

Samtidigt ansåg domstolen att det funnits omständigheter som borde ha gjort den tilltalade misstänksam, bland annat att bekanten saknade eget bankkonto trots att personen uppgavs driva en egen rörelse och att den tilltalade gick med på upplägget trots att de bara var ytligt bekanta. Tingsrätten bedömde dock att det inte var visat att han hade ett direkt eller indirekt uppsåt, och inte heller ett så kallat likgiltighetsuppsåt, till att pengarna härrörde från brottslig verksamhet. Han kunde därför inte dömas för penningtvättsbrott.

Domstolen fann däremot att omständigheterna gav den tilltalade skälig anledning att anta att pengarna härrörde från brott. Han dömdes därför för penningtvättsförseelse för gärningen den 8 november 2024.

Domslut och påföljd

För penningtvättsförseelsen bestämdes påföljden till 40 dagsböter om 50 kronor, sammanlagt 2 000 kronor.

Den tilltalade ska också betala skadestånd till målsäganden med 30 000 kronor. Ränta ska betalas enligt 6 § räntelagen från den 16 april 2026. Tingsrätten förklarade att eftersom den tilltalade inte dömdes för ett uppsåtligt brott ska räntan räknas från dagen då stämningsansökan delgavs.

Utöver detta ska den tilltalade betala 1 000 kronor till brottsofferfonden.