Grovt olaga hot och olaga frihetsberövande i hovrätten

Dold domstol prövade ett överklagande av en tingsrättsdom i ett mål om flera brott, men här med fokus på den tilltalade. Hovrätten ändrade tingsrättens dom i flera delar och dömde den tilltalade för olaga hot i stället för grovt olaga hot samt för olaga frihetsberövande i stället för människorov. Samtidigt ogillades åtalet för försök till utpressning och åtalet för grov misshandel. Påföljden bestämdes till fängelse i 2 år och 6 månader, vilket var lindrigare än tingsrättens fängelsestraff på 5 år 6 månader.

Om händelsen och åtalet

Målet gällde händelser den 11 maj 2023. Enligt åtalet hade den tilltalade tillsammans med andra först tagit sig in i en bostad i Dals-Eds kommun där en målsägande befann sig. Åklagaren gjorde gällande att intrånget skett tillsammans och i samförstånd, att målsäganden utsatts för hot och våld samt att gärningen skulle bedömas som grov.

I hovrätten gällde den överklagade delen bland annat åtalet för grovt hemfridsbrott, grovt olaga hot och grov misshandel mot målsäganden i bostaden. Hovrätten fann att den tilltalade tillsammans med andra olovligen trängt in i bostaden och att målsäganden utsatts för våld av flera personer. När det gällde hotet ansåg hovrätten att det var styrkt att en kniv förts mot målsägandens hand och att hot uttalats, men inte att de mest allvarliga påståendena om hot med skjutvapen var bevisade. Därför dömdes den tilltalade för olaga hot, men inte för grovt olaga hot.

Hovrätten prövade också åtalet för människorov, grov misshandel och försök till utpressning avseende en annan målsägande. Enligt åtalet hade den tilltalade tillsammans med andra bemäktigat sig och fört bort målsäganden med uppsåt att utöva utpressning och skada honom till liv och hälsa. Hovrätten fann att den tilltalade hade deltagit i ett olaga frihetsberövande men att det inte var styrkt att bortförandet skett med det särskilda syfte som krävs för människorov eller att försök till utpressning var bevisat. Åtalet för människorov ersattes därför av olaga frihetsberövande och åtalet för försök till utpressning ogillades. Däremot ansåg hovrätten att grov misshandel mot samma målsägande inte var styrkt mot den tilltalade och ogillade åtalet i den delen.

I målet fanns också ett åtal om rån avseende en tredje målsägande. Hovrätten anslöt sig till tingsrättens bedömning att den tilltalade gjort sig skyldig till rån, men inte grovt rån, eftersom dennes uppsåt inte ansågs omfatta det allvarligare våldet.

Rättens bedömning och bevisning

Hovrätten tog del av i huvudsak samma skriftliga bevisning som tingsrätten och spelade upp förhören från tingsrätten i de överklagade delarna. Domstolen lade särskild vikt vid målsägandenas uppgifter, läkarintyg, rättsintyg, händelserapporter och övrig teknisk och skriftlig bevisning.

När det gällde gärningen i bostaden ansåg hovrätten att målsägandens uppgifter fick starkt stöd av den skriftliga bevisningen och att skadebilden inte kunde förklaras av det begränsade våld som den tilltalade medgett. Hovrätten ansåg också att vittnesuppgifter om att flera personer gått ner och sedan upp igen i trappan gav ytterligare stöd för att den tilltalade deltagit. Domstolen fann därför att den tilltalade varit medgärningsman till intrånget och det hot som bedömdes som olaga hot, men inte grovt.

Vid prövningen av frihetsberövandet och bortförandet av målsäganden fann hovrätten att denne inte följt med frivilligt. Utredningen visade att den tilltalade varit närvarande under hela förloppet och aktivt deltagit på ett sådant sätt att han var att anse som gärningsman. Däremot ansåg hovrätten att det inte var bevisat att bortförandet skett för att utöva utpressning eller med uppsåt att skada målsäganden till liv eller hälsa i den betydelse som krävs för människorov.

När det gällde rånuppgifterna ansåg hovrätten att bevisningen visade att den tilltalade tillsammans med andra deltagit i rånbrottet. Däremot bedömdes hans uppsåt inte omfatta det allvarliga våldet, vilket gjorde att gärningen rubricerades som rån och inte grovt rån.

Domslut och påföljd

Hovrätten dömde den tilltalade för olaga hot enligt 4 kap. 5 § första stycket brottsbalken, olaga frihetsberövande enligt 4 kap. 2 § första stycket brottsbalken och rån enligt 8 kap. 5 § brottsbalken. Åtalet för försök till utpressning och grov misshandel ogillades. Hovrätten fastställde också att den tilltalade skulle vara fortsatt häktad till dess fängelsestraffet får verkställas.

Påföljden bestämdes till fängelse i 2 år och 6 månader. Hovrätten sänkte alltså straffet i förhållande till tingsrättens dom, som hade bestämt påföljden till fängelse i 5 år 6 månader.

Hovrätten ändrade även skadeståndet. Den tilltalade ska betala 108 400 kr till en målsägande och 50 000 kr till en annan målsägande, med ränta från den 11 maj 2023. Betalningsansvaret är solidariskt med andra dömda personer. Tingsrättens skadestånd hade varit högre för den tilltalade, men hovrätten sänkte beloppen i enlighet med den ändrade rubriceringen och de delar av åtalet som ogillades.

Hovrätten lämnade tingsrättens beslut om beslag oförändrat i den del som omfattades av överklagandet. Någon uppgift i den här texten om brottsofferfondsavgift för hovrättsdomen framgår inte.