Fem bidragsbrott ledde till villkorlig dom
2026-06-26
Den tilltalade har dömts för fem fall av bidragsbrott efter att ha lämnat oriktiga uppgifter i ansökningar om arbetslöshetsersättning. Tingsrätten fann att han agerat uppsåtligt och bestämde påföljden till villkorlig dom och 40 dagsböter. Han ska också betala avgift till brottsofferfonden.
Händelsen och samtliga åtalspunkter
Åtalet gällde bidragsbrott enligt 2 § bidragsbrottslagen. Enligt gärningsbeskrivningen hade den tilltalade lämnat oriktiga uppgifter till Arbetslöshetskassan ALFA i ansökningar om arbetslöshetsersättning. Genom detta orsakade han fara för att ersättning felaktigt skulle betalas ut med sammanlagt 24 000 kronor. Gärningen uppges ha begåtts vid fem tillfällen under perioden från och med den 11 augusti 2024 till och med den 2 september 2024 på okänd plats i Sverige.
De fem åtalspunkterna avsåg ansökningar med följande brottstider och belopp: den 11 augusti 2024 för 5 000 kronor, den 12 augusti 2024 för 5 000 kronor, den 19 augusti 2024 för 4 000 kronor, den 26 augusti 2024 för 5 000 kronor och den 2 september 2024 för 5 000 kronor. I samtliga fall var det fråga om att han uppgett att han var arbetslös under de veckor som ansökningarna avsåg. Tingsrätten slog senare fast att han skulle dömas för fem fall av bidragsbrott.
Rättens bedömning
Den tilltalade medgav omständigheterna men förnekade brott eftersom han ansåg att han saknade uppsåt. Han berättade att han trodde att han fick ansöka om arbetslöshetsersättning på det sätt han gjort i väntan på lön. Han uppgav också att han vid ett tillfälle försökt få kontakt med Alfa-kassan för att fråga om förfarandet var korrekt, men att han inte fick svar och därefter inte gjorde fler försök att ta reda på reglerna.
Tingsrätten fann att det var styrkt att den tilltalade hade ansökt om arbetslöshetsersättning vid de fem tillfällen som åklagaren angett och att han i ansökningarna lämnat uppgift om att han var arbetslös. Domstolen ansåg att dessa uppgifter inte var korrekta, eftersom han under den perioden var anställd med lön. Åtalet var därför styrkt i objektiv mening.
När det gällde uppsåtet ansåg tingsrätten att det inte var styrkt att den tilltalades avsikt hade varit att tillskansa sig pengar genom felaktiga uppgifter. Domstolen bedömde dock att han måste ha förstått risken för att uppgifterna kunde leda till felaktiga utbetalningar, eftersom han visste att han var anställd med lön under den aktuella perioden. Genom att inte ta reda på vilka regler som gällde ansågs han ha varit likgiltig inför risken för att den skulle förverkligas. Tingsrätten kom därför fram till att han agerat uppsåtligt och skulle dömas för fem fall av bidragsbrott.
Domslut och påföljd
Den tilltalade dömdes för bidragsbrott vid fem tillfällen enligt 2 § bidragsbrottslagen. Påföljden bestämdes till villkorlig dom och 40 dagsböter om 460 kronor, vilket motsvarar 18 400 kronor. Han ska också betala 1 000 kronor till brottsofferfonden. Tingsrätten uppgav att gärningarnas samlade straffvärde motsvarade ett kort fängelsestraff, men att det saknades särskild anledning att befara fortsatt brottslighet.
Källhänvisning
Denna nyhetsartikel behandlar en händelse inom ett rättsområde och baseras på tillförlitliga källor. Underlaget består dels av allmänt tillgängliga handlingar som kan begäras ut med stöd av offentlighetsprincipen, dels av uppgifter som tillhandahållits Lexbase nyhetstjänst med stöd av källskydd. Lexbase nyhetstjänst tillämpar detta skydd i enlighet med bestämmelserna i tryckfrihetsförordningen (TF) och yttrandefrihetsgrundlagen (YGL).
Så begär du ut handlingar:
För att ta del av de handlingar som ligger till grund för artikeln, kontakta Tingsrätt tingsrätt och uppge målnummer B 999-99 i din förfrågan.
Kontaktuppgifter:
Tingsrätt Tingsrätt
Stockholm, Stockholmsvägen 1
Telefon: 0700078789
E-post: tingsratt@dom.se
Denna artikel bygger på uppgifter från offentliga källor samt information förmedlad genom Lexbase nyhetstjänst under källskydd. Artikeln sätter dessa fakta i sitt sammanhang för att belysa relevanta samhällsfrågor och rättsfall.
Relaterade artiklar
Efter att ha bestridit ett krav från käranden har den svarande och käranden ingått en överenskommelse som nu stadfästs av tingsrätten. Målet inleddes som en ansökan om betalningsföreläggande men övergick till tvistemål när den svarande motsatte sig kravet. Målet började med att käranden ansökte om betalningsföreläggande mot den svarande. När kravet bestriddes av den svarande överlämnades ärendet...