22 fall av bidragsbrott

En tilltalad person har dömts av tingsrätten för 22 fall av bidragsbrott efter att ha lämnat oriktiga uppgifter eller underlåtit att anmäla ändrade förhållanden i samband med ansökningar om bostadsbidrag. Domstolen fann att den tilltalade hade agerat med uppsåt och att felaktiga utbetalningar hade skett. Påföljden bestämdes till villkorlig dom i förening med 60 dagsböter. Den tilltalade ska också betala avgift till Brottsofferfonden.

Händelsen och samtliga åtalspunkter

Åtalet avsåg bidragsbrott enligt 2 § bidragsbrottslagen. Enligt gärningsbeskrivningen hade den tilltalade till Försäkringskassan lämnat oriktiga uppgifter i ansökningar om bostadsbidrag eller underlåtit att anmäla ändrade förhållanden som hon var skyldig att anmäla enligt socialförsäkringsbalken. Det gällde uppgift om oredovisade inkomster, och agerandet hade enligt åtalet lett till fara för att bostadsbidrag felaktigt skulle betalas ut med 80 960 kronor, vilket också skedde.

Åtalet omfattade 22 tillfällen under perioden från och med den 27 januari 2022 till och med den 27 oktober 2023. De enskilda brottstillfällena avsåg följande datum och belopp: den 27 januari 2022 med 4 000 kronor, den 25 februari 2022 med 4 000 kronor, den 25 mars 2022 med 4 000 kronor, den 27 april 2022 med 4 000 kronor, den 27 maj 2022 med 3 100 kronor, den 27 juni 2022 med 3 100 kronor, den 27 juli 2022 med 3 875 kronor, den 26 augusti 2022 med 4 625 kronor, den 27 september 2022 med 4 250 kronor, den 27 oktober 2022 med 4 250 kronor, den 25 november 2022 med 4 250 kronor, den 27 december 2022 med 4 250 kronor, den 27 januari 2023 med 4 375 kronor, den 27 februari 2023 med 4 375 kronor, den 27 mars 2023 med 3 375 kronor, den 27 april 2023 med 3 375 kronor, den 26 maj 2023 med 3 375 kronor, den 27 juni 2023 med 2 625 kronor, den 27 juli 2023 med 2 940 kronor, den 25 augusti 2023 med 2 940 kronor, den 27 september 2023 med 2 940 kronor och den 27 oktober 2023 med 2 940 kronor. Gärningarna angavs ha begåtts i Eskilstuna kommun eller på annan okänd plats i Sverige.

Den tilltalade förnekade brott under förundersökningen. Hon uppgav i huvudsak att hon sedan 2019 ansökt om bostadsbidrag och att hon fått hjälp av en vän med språket. Hon sade också att hon inte förstått reglerna hos Försäkringskassan, att hon arbetade heltid på en nagelsalong under den aktuella perioden och att hennes inkomst då låg på ungefär 20 000 till 25 000 kronor före skatt per månad. Hon uppgav vidare att hon också fått och lånat pengar av vänner, familj och släkt, men att hon inte ansåg att det var inkomst och därför inte anmälde det.

Rättens bedömning

Tingsrätten utgick från den skriftliga bevisning som åklagaren åberopat, bland annat ansökningar om bostadsbidrag, beslut om bostadsbidrag, anmälan från Försäkringskassan, bankkontoutdrag, individuppgifter från Skatteverket, en förenklad finansiell utredning, uppgifter från Murmel och en sammanställning över felaktigt utbetald ersättning. Domstolen beaktade också den tilltalades egna uppgifter.

Enligt tingsrätten var det utrett att den tilltalade hade underlåtit att anmäla ändrade förhållanden genom att inte meddela Försäkringskassan att hon haft oredovisade inkomster. Domstolen fann också att detta hade lett till att bostadsbidrag felaktigt betalats ut vid de belopp, tidpunkter och på de platser som åklagaren angett. Därmed ansågs de objektiva förutsättningarna för bidragsbrott vara uppfyllda.

När det gällde uppsåt konstaterade tingsrätten att det ställs höga krav på den som ansöker om bostadsbidrag att ta reda på vilka regler som gäller. Domstolen ansåg att den tilltalades invändningar om okunskap inte befriade henne från ansvar, särskilt eftersom hon vid varje ansökan genom signatur försäkrat att uppgifterna var riktiga och fullständiga samt att hon var skyldig att anmäla förändrade förhållanden. Tingsrätten bedömde att hon måste ha insett risken med sitt agerande men ändå underlåtit att anmäla samtliga inkomster eller förändringar i inkomstförhållandena. Domstolen ansåg därför att hon agerat med likgiltighetsuppsåt.

Den tilltalade dömdes därför för samtliga 22 fall av bidragsbrott.

Domslut och påföljd

Tingsrätten bedömde att straffvärdet motsvarade ett kortare fängelsestraff, men att det inte var så högt att fängelse skulle väljas. Brottet ansågs inte heller vara av sådan art att fängelse som huvudregel skulle dömas ut. Eftersom det inte fanns anledning att befara fortsatt brottslighet bestämdes påföljden till villkorlig dom i förening med dagsböter.

Den tilltalade dömdes till 60 dagsböter om 150 kronor, vilket innebär totalt 9 000 kronor. Hon ska också betala en avgift till Brottsofferfonden på 1 000 kronor.