Bidragsbrott vid tillfällig föräldrapenning

Den tilltalade döms för bidragsbrott efter att ha lämnat oriktiga uppgifter i ansökningar om tillfällig föräldrapenning. Tingsrätten fann att gärningarna var styrkta och att brottet begåtts med uppsåt. Påföljden bestämdes till villkorlig dom med dagsböter, och den tilltalade ska även betala avgift till brottsofferfonden.

Händelsen och samtliga åtalspunkter

Åtalet gällde bidragsbrott enligt 2 § bidragsbrottslagen. Den tilltalade hade enligt åtalet lämnat oriktiga uppgifter till Försäkringskassan i ansökningar om tillfällig föräldrapenning genom att ange att han avstått arbete för vård av barn, trots att så inte var fallet. Gärningen påstods ha medfört fara för att ersättning felaktigt skulle betalas ut och att detta också skedde.

Åtalet omfattade fyra tillfällen under perioden från och med den 17 oktober 2024 till och med den 9 maj 2025. För den första ansökan avsåg brottstiden 16–17 oktober 2024 och beloppet angavs till 2 560 kronor. För den andra ansökan avsåg brottstiden 24–25 oktober 2024 och beloppet angavs till 2 560 kronor. För den tredje ansökan avsåg brottstiden 4–6 november 2024 och beloppet angavs till 3 840 kronor. För den fjärde ansökan avsåg brottstiden 8–9 maj 2025 och beloppet angavs till 2 640 kronor. Enligt åtalet hade ansökningarna gjorts på en plats i Tungelsta i Haninge kommun, och gärningarna angavs i vart fall ha begåtts på annan okänd plats i landet.

Den tilltalade medgav de faktiska omständigheterna men bestred brott eftersom han invände att han saknat uppsåt.

Rättens bedömning

Tingsrätten avgjorde målet utan huvudförhandling. Som bevisning åberopades Försäkringskassans anmälan, den tilltalades ansökningar om tillfällig föräldrapenning, en sammanställning av de felaktiga utbetalningarna och uppgifter från arbetsgivaren. Tingsrätten tog också del av vad den tilltalade uppgett under förundersökningen.

Domstolen ansåg att de objektiva förutsättningarna för bidragsbrott var uppfyllda. Utredningen visade att den tilltalade ansökt om tillfällig föräldrapenning för de angivna perioderna, och arbetsgivarens uppgifter styrkte att han under samma perioder inte avstod från arbete, vilket krävs för rätt till ersättningen. Frågan blev därför om han haft uppsåt till att lämna oriktiga uppgifter och till att det skulle uppstå fara för felaktig utbetalning.

Tingsrätten framhöll att det i ansökningarna tydligt framgick att den som ansöker måste avstå från arbete de dagar ersättning söks för, att ansökningarna signerades med Bank-ID på heder och samvete och att det klart angavs att oriktiga uppgifter kunde innebära brott. Domstolen beaktade också att den tilltalade uppgett att han kände till reglerna och vikten av korrekta uppgifter. Mot den bakgrunden fann tingsrätten att han måste ha insett de höga krav som ställdes på kontroll av uppgifterna och risken för att felaktiga uppgifter skulle leda till felaktig utbetalning. Domstolen lade även vikt vid att det inte rörde sig om ett enstaka misstag utan om flera ansökningar avseende olika perioder. Sammantaget bedömde tingsrätten att gärningen var begången med uppsåt och att åtalet därmed var styrkt.

Domslut och påföljd

Den tilltalade döms för bidragsbrott. Tingsrätten bedömde att brottets straffvärde motsvarade ett kortare fängelsestraff, men fann att det inte fanns anledning att befara återfall och att fängelse därför kunde undvikas. Påföljden bestämdes till villkorlig dom förenad med 40 dagsböter om 660 kronor, totalt 26 400 kronor.

Den tilltalade ska också betala 1 000 kronor till brottsofferfonden.