Villkorlig dom för bokföringsbrott

Tingsrätten har dömt den tilltalade för två fall av bokföringsbrott av normalgraden. Gärningarna avsåg dels perioden den 1 augusti 2019 till den 31 december 2019, dels perioden den 1 januari 2020 till den 27 februari 2020. Påföljden bestämdes till villkorlig dom. Tingsrätten avslog också åklagarens begäran om näringsförbud.

Händelsen och samtliga åtalspunkter

I målet gällde åtalet att den tilltalade, som var formell företrädare i egenskap av styrelseledamot för ett bolag i konkurs, hade åsidosatt bokföringsskyldigheten genom att inte löpande bokföra uppkomna affärshändelser. Enligt åtalet hade bristerna avsett intäkter och inbetalningar på över 2 miljoner kronor under perioden den 1 augusti 2019 till den 31 december 2019, och över 275 000 kronor under perioden den 1 januari 2020 till den 27 februari 2020. För båda dessa åtalspunkter var rubriceringen bokföringsbrott enligt 11 kap. 5 § 1 st brottsbalken, och åklagaren hade även gjort gällande grovt bokföringsbrott enligt 11 kap. 5 § 2 st brottsbalken.

Tingsrätten fann att den tilltalade hade varit ansvarig för att bokföringsskyldigheten fullgjordes och att affärshändelser inte hade bokförts på korrekt sätt. Domstolen bedömde att det hade varit fråga om ett åsidosättande av betydande belopp men att rubriceringen skulle stanna vid bokföringsbrott av normalgraden. Åtalspunkt 1, som avsåg perioden 1 augusti 2019 till 31 december 2019, ledde till fällande dom för bokföringsbrott. Åtalspunkt 2, som avsåg perioden 1 januari 2020 till 27 februari 2020, ledde också till fällande dom för bokföringsbrott.

Rättens bedömning

Tingsrätten grundade sin bedömning på att utredningen visade att det saknades bokförda intäkter och inkomster för de aktuella perioderna, samtidigt som bankkontoutdrag visade inbetalningar från verksamheten. Domstolen ansåg att vittnena framstod som trovärdiga och att den tilltalades uppgifter inte rubbade den samlade bevisningen.

När det gällde skuldfrågan konstaterade tingsrätten att det inte gick att avföra ansvar genom att hänvisa till delegation. En styrelseledamot och en faktisk företrädare måste förvissa sig om att bokföringen utförs i full omfattning. Tingsrätten ansåg att den tilltalades underlåtenhet att kontrollera att bokföringen sköttes inte kunde anses ursäktlig. Han bedömdes ha varit oaktsam och kunde därför inte undgå ansvar för bokföringsbrott. Domstolen fann samtidigt att brotten inte var ringa, men inte heller så allvarliga att de skulle bedömas som grova.

Domslut och påföljd

Den tilltalade dömdes till villkorlig dom. Tingsrätten bedömde straffvärdet till tre månaders fängelse men ansåg att påföljden kunde stanna vid villkorlig dom med hänsyn till den tid som förflutit och övriga omständigheter. Åklagarens begäran om näringsförbud avslogs.

Tingsrätten biföll det särskilda yrkandet om beslag. Det beslagtagna godset ska bestå till domen vinner laga kraft och därefter återlämnas till bolaget genom konkursförvaltaren. Den tilltalade ska också betala 800 kronor till brottsofferfonden. Dessutom ska han återbetala 62 091 kronor av kostnaderna till staten.