Narkotikamål gav skyddstillsyn och fängelse

Tingsrätten prövade flera åtalspunkter om narkotikabrott mot den tilltalade. Han dömdes för narkotikabrott och ringa narkotikabrott, medan vissa delar av åtalet ogillades. Påföljden bestämdes till skyddstillsyn med särskild behandlingsplan. Häktningen hävdes, men den tilltalade skulle omedelbart omhändertas tills han överförts till vårdgivaren.

Händelsen och samtliga åtalspunkter

Åtalspunkt 1 avsåg narkotikabrott och gällde perioden 1 januari 2026 till 21 februari 2026. Enligt åtalet hade den tilltalade olovligen innehaft och förpackat 89,2 gram amfetamin i Östersund eller på annan plats i Sverige. Narkotikan hade därefter överlämnats för vidare hantering. Åklagaren gjorde också gällande att den tilltalade den 21 februari 2026 i sin bostad olovligen innehaft 2,9 gram amfetamin för eget bruk. Tingsrätten fann att den tilltalade skulle dömas för narkotikabrott. Åtalet i den del som avsåg att han överlämnat partiet till andra personer ogillades inte uttryckligen i domslutet, men rätten konstaterade att det inte var styrkt att han överlämnat partiet till dem. De mindre mängderna amfetamin som påträffats hos honom ingick i det brott som han dömdes för.

Åtalspunkt 2 avsåg narkotikabrott den 22 februari 2026 på Kopparslagargränd i Östersunds kommun. Där påstod åklagaren att den tilltalade tillsammans med annan olovligen förvarat och innehaft 53,49 gram amfetamin, samt att han samma tid och plats på sin person innehaft 7,15 gram cannabisharts för eget bruk. Tingsrätten godtog att den tilltalade, tillsammans och i samförstånd med annan, hade befattat sig med amfetaminet genom innehav och förvaring. Den tilltalade dömdes för narkotikabrott även i denna del, och de mindre mängderna narkotika som han erkänt att han haft ingick i det samlade brottet.

Åtalspunkt 3 avsåg narkotikabrott den 23 februari 2026 på Kopparslagargränd i Östersund, där fyra personer påstods ha innehaft 76,6 gram amfetamin i ett källarförråd. För den tilltalade gällde åtalet också att han samma tid och plats i sin bostad för eget bruk innehaft 1,41 gram amfetamin, 1 tablett alprazolam och 3,30 gram tobak innehållande tetrahydrocannabinol. Tingsrätten ogillade åtalet i den del som avsåg innehavet av 76,6 gram amfetamin. Däremot dömdes den tilltalade för ringa narkotikabrott avseende de mindre mängderna amfetamin, alprazolam och THC-innehållande tobak.

Åtalspunkt 4 avsåg narkotikabrott den 13 februari 2026 i Östersund, där den tilltalade enligt åtalet hade överlåtit cirka 2 gram amfetamin genom försäljning. Den åtalade personen i denna punkt var inte den tilltalade i detta mål, och åtalet gällde därför inte honom.

Åtalspunkt 5 avsåg narkotikabrott den 1 februari 2026 på en adress i Östersund, där en annan person enligt åtalet hade innehaft cirka 100 gram amfetamin för försäljning. Även denna åtalspunkt gällde inte den tilltalade i detta mål.

Rättens bedömning

Tingsrätten utgick från en omfattande skriftlig utredning, däribland beslag, analyser, meddelandehistorik, positioneringsdata, fotografier och vittnesuppgifter från polismän och en väktare. Rätten framhöll att de tilltalade kände varandra och att det fanns ett visst samröre mellan dem, men att varje ansvar måste bedömas utifrån den enskildes eget agerande.

När det gällde partiet som hittades vid busskuren ansåg tingsrätten att utredningen visade att det kom från den tilltalades lägenhet, bland annat genom DNA-spår på emballaget. Samtidigt bedömde rätten att det inte fanns tillräckligt konkret bevisning för att ställa utom rimligt tvivel att andra personer hade hanterat partiet på det sätt som åklagaren påstod. För den tilltalade ansåg rätten däremot att hans egna uppgifter, tillsammans med den övriga utredningen, visade att han deltagit i narkotikahanteringen i sådan grad att han gjorde sig skyldig till paketering och innehav av hela mängden amfetamin. Rätten fann också att det var styrkt att innehavet av cirka 53 gram amfetamin skedde tillsammans och i samförstånd med annan person och i syfte att åtminstone delvis sälja narkotikan.

I fråga om innehavet i källarförrådet bedömde tingsrätten att den tilltalade inte hade visat sådan konkret befattning med det större partiet om 76,6 gram amfetamin att ansvar kunde läggas honom till last. Åtalet i den delen ogillades. Däremot godtogs hans erkännande av de mindre mängderna narkotika som påträffats hos honom, och dessa gärningar bedömdes som ringa narkotikabrott.

Domslut och påföljd

Den tilltalade dömdes för narkotikabrott och ringa narkotikabrott. Tingsrätten bedömde att det samlade straffvärdet motsvarade fängelse i 10 månader, men att skyddstillsyn med särskild behandlingsplan var en lämpligare påföljd med hänsyn till att brottsligheten hade sin grund i narkotikamissbruk och att det fanns en samtyckt vårdplan. Övervakare skulle utses av frivården.

Tingsrätten beslutade att häktningen skulle hävas. Samtidigt skulle den tilltalade omedelbart omhändertas med stöd av 28 kap. 6 c § brottsbalken tills han överförts till vårdgivaren, och omhändertagandet fick inte pågå längre än en vecka.

Åklagarens yrkande om förverkande av mobiltelefoner avslogs. Beslaget av narkotikaemballage skulle hävas när domen vunnit laga kraft. Den tilltalade skulle betala 1 000 kronor till brottsofferfonden.

Fakta