Villkorlig dom för bokföringsbrott

Den tilltalade döms för flera fall av bokföringsbrott och försvårande av skattekontroll kopplade till samma bolags verksamhet. Tingsrätten fann att han agerat oaktsamt i fråga om bokföringsbrotten och grovt oaktsamt i fråga om försvårande av skattekontroll. Påföljden bestämdes till villkorlig dom med dagsböter, och den tilltalade ska också betala avgift till brottsofferfonden.

Händelsen och samtliga åtalspunkter

Enligt åtalet var den tilltalade företrädare för ett aktiebolag med säte i Katrineholms kommun och ansvarig för att bolagets bokföringsskyldighet fullgjordes. Skatteverket beslutade om revision i bolaget den 15 september 2022 och bolaget försattes senare i konkurs den 5 december 2024. Åtalet omfattade sju punkter.

Åtalspunkt 1 avsåg bokföringsbrott enligt 11 kap. 5 § första stycket brottsbalken. Gärningen avsåg brister i bokföringen under perioden 1 januari 2021 till 30 juni 2021. Enligt åtalet hade en väsentlig del av intäkterna inte bokförts, liksom en väsentlig del av löner, arbetsgivaravgifter, moms och kostnader. Transaktioner hade i betydande omfattning skett till den tilltalades privata bankkonton utan underlag, eller så hade underlagen inte bevarats på ett betryggande sätt. Åtalet gjorde också gällande att bokföringen upprättats för sent i perioder. Tingsrätten dömde för oaktsamt bokföringsbrott på denna punkt.

Åtalspunkt 2 avsåg försvårande av skattekontroll enligt 10 § skattebrottslagen. Den byggde på samma bokföringsbrister under perioden 1 januari 2021 till 30 juni 2021. Enligt åtalet hade åsidosättandet medfört fara för att myndigheternas kontrollverksamhet vid beräkning eller uppbörd av skatt eller avgift allvarligt försvårades. Tingsrätten dömde för grovt oaktsamt försvårande av skattekontroll.

Åtalspunkt 3 avsåg bokföringsbrott enligt 11 kap. 5 § första stycket brottsbalken. Den gällde bokföringsbrister under räkenskapsåret 1 juli 2021 till 30 juni 2022. Även här angavs att en väsentlig del av intäkterna, löner, arbetsgivaravgifter, moms och kostnader inte bokförts, att transaktioner gått till den tilltalades privata konton utan tillräckliga underlag och att bokföringen i delar upprättats för sent. Tingsrätten dömde för oaktsamt bokföringsbrott även på denna punkt.

Åtalspunkt 4 avsåg försvårande av skattekontroll enligt 10 § skattebrottslagen och byggde på samma förhållanden som åtalspunkt 3. Även här gjorde åklagaren gällande att bristerna lett till fara för allvarligt försvårad skattekontroll. Tingsrätten dömde för grovt oaktsamt försvårande av skattekontroll.

Åtalspunkt 5 avsåg bokföringsbrott enligt 11 kap. 5 § första stycket brottsbalken. Den gällde räkenskapsåret 1 juli 2022 till 30 juni 2023. Enligt åtalet hade 8 ingående transaktioner om cirka 389 000 kr och 71 utgående transaktioner om sammanlagt cirka 408 000 kr inte bokförts, och det saknades underlag eller så hade underlagen inte bevarats på ett betryggande sätt. Bristerna skulle ha medfört att rörelsens förlopp inte i huvudsak kunde bedömas med ledning av bokföringen. Tingsrätten dömde för oaktsamt bokföringsbrott.

Åtalspunkt 6 avsåg försvårande av skattekontroll enligt 10 § skattebrottslagen och byggde på samma räkenskapsår och samma transaktioner som åtalspunkt 5. Åklagaren gjorde gällande att bristerna inneburit fara för allvarligt försvårad skattekontroll. Tingsrätten dömde för grovt oaktsamt försvårande av skattekontroll.

Åtalspunkt 7 avsåg bokföringsbrott enligt 11 kap. 5 § första stycket brottsbalken. Den gällde att den tilltalade inte före den 1 januari 2024 avslutat den löpande bokföringen med årsredovisning för det brutna räkenskapsåret 1 juli 2022 till 30 juni 2023. Enligt åtalet hade rörelsens ekonomiska resultat och ställning därför inte i huvudsak kunnat bedömas med ledning av bokföringen. Tingsrätten dömde för oaktsamt bokföringsbrott.

Rättens bedömning

Tingsrätten fann genom utredningen att den tilltalade som ensam styrelseledamot varit ansvarig för att bokföringsskyldigheten fullgjordes. Rätten ansåg det visat att insättningar som avsett bolagets verksamhet hade skett till hans privata bankkonton och att dessa inte bokförts i bolaget under de aktuella perioderna. Rätten konstaterade också att det saknats fakturor, kvitton eller andra underlag för transaktionerna och att varken lön eller arbetsgivaravgifter bokförts i bolaget.

När det gällde åtalspunkterna 1–4 bedömde tingsrätten att de icke bokförda intäkterna och kostnaderna utgjorde en väsentlig del av verksamheten och att bristerna medfört att rörelsens förlopp inte i huvudsak kunnat bedömas med hjälp av bokföringen. Rätten fann även att bokföringen i stora delar upprättats för sent. Dessutom ansågs åsidosättandet ha gjort det svårare för Skatteverket att bestämma bolagets skatt, vilket innebar fara för allvarligt försvårad skattekontroll.

För åtalspunkterna 5–7 ansåg tingsrätten att det under räkenskapsåret 2022/2023 skett närmare 80 transaktioner på bolagets konton som inte bokförts, att något underlag inte påträffats eller tagits fram och att det inte skett någon årsredovisning för det aktuella räkenskapsåret. Även dessa brister ansågs innebära att rörelsens förlopp inte i huvudsak kunnat bedömas med ledning av bokföringen och att skattekontrollen allvarligt kunde försvåras. Rätten noterade också att brotten haft en skatteundandragande effekt.

Tingsrätten kom emellertid fram till att uppsåt inte var styrkt. Den tilltalade ansågs ha haft otillräckliga kunskaper om aktiebolag, ha anlitat en redovisningsbyrå och ha lämnat material till bokföraren. Mot bakgrund av hans personliga förhållanden, hälsoproblem och att han tidigare lämnat underlag till bokföringsbyrån fann rätten att han inte kunde dömas för uppsåtligt brott. Däremot ansågs han ha varit i hög grad oaktsam och hans försummelse bedömdes som särskilt klandervärd. Försvårande av skattekontroll bedömdes som grovt oaktsamt.

Domslut och påföljd

Den tilltalade döms för bokföringsbrott vid åtalspunkterna 1, 3, 5 och 7 samt för försvårande av skattekontroll vid åtalspunkterna 2, 4 och 6. Påföljden bestämdes till villkorlig dom förenad med 60 dagsböter om 50 kronor, totalt 3 000 kronor.

Han ska också betala 1 000 kronor till brottsofferfonden. Tingsrätten ansåg vidare att ersättningen till målsägandens ombud var skälig och att staten skulle stå för kostnaderna. Staten ska därmed svara för ersättningen om 44 658 kronor, fördelad på arbete, tidsspillan, utlägg och mervärdesskatt.