Transporter av frihetsberövade

För att säkerställa en ändamålsenlig och rättssäker transportverksamhet och för att renodla polisens verksamhet föreslår regeringen nya bestämmelser om Kriminalvårdens rätt att utföra transporter av frihetsberövade personer åt andra myndigheter.

– Det blir en tydligare ansvarsfördelning mellan polisen och Kriminalvården för ansvaret att transportera frihetsberövade personer. Vi gör detta för att frigöra poliser så att de kan ägna sig åt sina huvuduppgifter, säger justitie- och migrationsminister Morgan Johansson.

En väl fungerande transportverksamhet av frihetsberövade är en viktig samhällsfunktion. En praxis har utvecklats där Kriminalvården utför transporter för polisens och andra myndigheters räkning. Det gäller framför allt transporter i handräckningsärenden av personer som vårdas enligt lagarna om tvångsvård och transporter enligt utlänningslagen. Detta görs för att polisen i större utsträckning ska kunna ägna sig åt sin kärnverksamhet. Den gällande ordningen saknar dock uttryckligt stöd i lag vilket riskerar att stå i konflikt med regeringsformens och Europakonventionens krav på lagstöd för frihetsberövanden.

Regeringen föreslår därför att Kriminalvården får ett direkt stöd i lag för att utföra transporter av frihetsberövade personer. Regeringen föreslår också en enklare administrativ ordning genom att myndigheter i handräckningsärenden gällande en frihetsberövad person ska vända sig direkt till Kriminalvården med sin begäran om hjälp.

Regeringens förslag innebär bland annat följande:

• Kriminalvården ska ansvara för transporter i handräckningsärenden som avser frihetsberövade personer och för transporter av frihetsberövade personer som överlämnas av polisen.
• Kriminalvården får möjlighet att göra kroppsvisitation och använda fängsel vid transporter som utförs åt andra myndigheter.

De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 april 2017.