Svenska skatteregler strider mot EU-rätten

Förvaltningsrätten i Stockholm har på området mervärdesskatt respektive området inkomstskatt funnit att två olika skatteregler strider mot EU-domstolens praxis och därför inte får tillämpas.

Mervärdesskattefrågan rör frågan om jämkningsskyldigheten för ingående mervärdesskatt som dragits av vid en tidigare ägares renovering av en fastighet kan åläggas en ägare som senare tillträder fastigheten. Enligt mervärdesskattelagen kan den nye ägaren åläggas en jämkningsskyldighet om denne ändrar fastighetens användningsområde.

EU-domstolen har i mål C-622/11, Pactor Vastgoed  BV, uttalat att mervärdesskattedirektivet utgör hinder för att de belopp som ska erläggas som en följd av jämkning av ett mervärdesskatteavdrag uppbärs från någon annan än den skattskyldiga person som gjorde avdraget.

Förvaltningsrätten, som idag meddelat dom i målet, anser att EU-domstolens avgörande inte kan tolkas på annat sätt än att den över-föring av jämkningsskyldigheten som föreskrivs i den svenska mer-värdesskattelagen inte är förenlig med EU-rätten.

Inkomstskattefrågan rör beskattning av kapitalvinst. Fem personer med hemvist i Sverige hade erhållit kapitalvinst vid likvidation av ett bolag med hemvist i Cypern och ansåg att endast fem sjättedelar av vinsten skulle tas upp till beskattning, enligt en särskild regel i inkomstskattelagen. Skatteverket beslutade emellertid att hela vinsten skulle tas upp till beskattning, eftersom det likviderade bolaget i Cypern endast beskattats med 10 procent och därför inte uppfyllde ett villkor i regeln om att bolaget måste vara jämförligt beskattat som ett svenskt företag.

EU-domstolen har tidigare i en rad av domar funnit att nationella inkomstskatteregler strider mot principen om fri rörlighet för kapital om dessa innebär att utdelning och kapitalvinst från utlandet beskattas högre än liknande inkomster från den skattskyldiges hemviststat.

Förvaltningsrätten, som i dag meddelat dom i fem mål, anser att kravet på en jämförlig beskattning av den utländska juridiska personen utgör en restriktion enligt EU-rätten och inte heller går att rättfärdiga enligt EU-domstolens praxis på området. Därför ska endast fem sjättedelar av kapitalvinsten tas upp till beskattning.

Mål: 0339-15, 8788-15, 8789-15, 8790-15, 8793-15, 10731-15