Straffet sänks för Karl-Gustaf Axell - Sköt ihjäl bröder i Vallåkra

Hovrätten över Skåne och Blekinge har i dag meddelat dom i det s.k. Vallåkra-målet. Där Karl-Gustaf Axell sköt uppsåtligen ihjäl bröderna Fredrik Rauschning och Simon Rauschning utanför sin bostad natten den 14-15 oktober 2015. Bröderna Rauschning stod utanför för Karl-Gustaf Axell låsta entrédörr där de först uttalade ett dödshot och därefter krossade en glasruta i dörren. Bröderna Rauschning var beväpnade med en kniv och ett smalt metallrör. När glasrutan krossades gick Karl-Gustaf Axell in i ett sovrum, låste upp ett vapenskåp, laddade ett hagelgevär med två patroner, gick ut i hallen, tände ytterbelysningen och sköt sedan bröderna Rauschning genom den krossade rutan. Bröderna Rauschning träffades i bröstet respektive ryggen och avled kort därefter. Helsingborgs tingsrätt dömde Karl-Gustaf Axell för två fall av dråp till fängelse i fyra år.

Hovrätten har kommit fram till att Karl-Gustaf Axell var utsatt för ett livshotande angrepp, att han handlade i nödvärn och hade rätt att använda livsfarligt våld. Hotet mot Karl-Gustaf Axell var dock inte så akut i skottögonblicken att hans handlande kan vara straffritt. Bröderna Rauschning befann sig på andra sidan av den låsta dörren. De stod stilla och gjorde inget med dörren när han valde att skjuta. Trots att Karl-Gustaf Axell var i en mycket svår situation måste han ha haft möjlighet att t.ex. först ropa eller visa att han var beväpnad, att skjuta varningsskott eller att skjuta mot mindre vitala delar.  

– För att man straffritt ska få använda dödligt våld i en nödvärnssituation krävs att det saknats alternativ för att avvärja angreppet, säger hovrättspresidenten Lennart Svensäter i en kommentar. Eftersom sådana alternativ fanns bedömer även hovrätten det använda våldet som uppenbart oförsvarligt. Hovrätten ifrågasätter inte att Karl-Gustaf Axell var mycket rädd under hela händelsen men anser att omständigheterna trots allt inte har varit sådana att han svårligen kunnat besinna sig. Karl-Gustaf Axell döms därför för två fall av dråp.  

– Vid straffmätningen tar hovrätten stor hänsyn till att Karl-Gustaf Axell helt utan egen skuld försatts i den aktuella situationen och att han inte haft något annat syfte med sitt agerande än att avvärja det angrepp som riktats mot honom, säger Lennart Svensäter. Omständigheterna i målet talar i så starkt mildrande riktning att straffvärdet av gärningarna ligger avsevärt under straffminimum för dråp, som är fängelse i sex år. Hovrätten tar också hänsyn till Karl-Gustaf Axell höga ålder och bestämmer straffet till fängelse i två år.

B 1928-16