Migrationsdomstolen tillämpar inte den så kallade gymnasielagen

2018-07-06

- Det ursprungliga lagförslaget möttes av omfattande kritik och ifrågasättande från flera tunga remissinstanser. Den ändring i förslaget som regeringen då gjorde är väsentlig och avviker från den tydliga och etablerade ordning som gällt under lång tid. Förslaget borde därför ha skickats på ny remiss, säger chefsrådman Fredrik Löndahl.

Målet i domstolen gäller en ung asylsökande man från Irak, som kom till Sverige under 2015. Hans uppgivna ålder har inte ifrågasatts, vilket innebär att han var ett barn när han kom till Sverige men vuxen när Migrationsverket i slutet av 2017 avslog hans asylansökan. I övrigt har han inte bedömts ha gjort sin identitet sannolik. Mannens asylskäl har inte ansetts vara tillräckliga för att grunda ett skyddsbehov och inte heller har synnerligen ömmande omständigheter ansetts föreligga. Eftersom mannen kommit in med en ansökan om uppehållstillstånd med stöd av den nya lagstiftningen, hade domstolen också att pröva denna fråga.

- I propositionen saknas en analys av hur förslaget förhåller sig till Sveriges åtaganden inom Schengensamarbetet och det finns även oklarheter kring hur ett grundat ställningstagande ska kunna göras i en vandelsprövning när identiteten är oklar. Detta understryker ytterligare behovet av beredning, avslutar Fredrik Löndahl

Migrationsdomstolen anser i domen att bristerna i beredningen är sådana att bestämmelsen om sänkt beviskrav inte får tillämpas. För uppehållstillstånd med stöd av gymnasielagen krävs därför att den asylsökande klargör sin identitet. Eftersom mannen inte gjort detta, avslogs hans överklagande.

Domare i målet har varit chefsrådman Fredrik Löndahl och rådman Åsa Holmgren samt tre nämndemän.

 

Bifogade filer: UM 14195-17 Senast ändrad: 2018-07-06