Maskeringsförbud vid idrottsarrangemang

Regeringen har beslutat en lagrådsremiss med förslag om generellt förbud mot maskering på idrotts­anläggningar vid idrottsarrangemang. Undantag görs för religionsfriheten och för vissa befogade situationer.

Trots att flera åtgärder redan har vidtagits är våld och ordningsstörningar på fotbollsmatcher fortfarande ett problem. Ett antal bråkstakar ska inte få förstöra glädjen i sporten. Den som begår ett brott på läktaren ska enklare kunna identifieras och lagföras, säger inrikesminister Anders Ygeman.

Våld och ordningsstörningar vid idrottsarrangemang kan få allvarliga följder för liv, hälsa och egendom. Ansvaret för att ett idrottsarrangemang kan anordnas på ett tryggt och säkert sätt vilar i första hand på arrangörerna. Samtidigt måste samhället tillhandahålla ett regelsystem som stöder idrottsorganisationerna i deras arbete.

Vår förhoppning har varit att få fram ett effektivt maskeringsförbud. Regeringen föreslår nu att ett generellt förbud mot maskering ska gälla på idrotts­anläggningar vid idrottsarrangemang, säger inrikesminister Anders Ygeman.

Förslaget går längre än den ursprungliga utredningen som enbart föreslog maskeringsförbud vid ordningsstörning. Det nya förslaget har varit ute på remiss och majoriteten av remissinstanserna har varit positiva till förslaget.

Förbudet gäller inte den som täcker ansiktet av religiösa skäl, i tjänsten eller för arrangemangets genomfö­rande. Förbudet gäller inte heller om täckandet av ansiktet med hänsyn till väderförhållanden, hälsoskäl eller övriga omständigheter är att anse som befogat. En överträdelse av förbudet kan leda till böter eller fängelse i högst sex månader.

Förbudet föreslås träda i kraft den 1 mars 2017.