Kammarrätten fastställer delvis Post- och telestyrelsens föreläggande om att Bahnhof ska lämna ut uppgifter om abonnemang till bl.a. polisen vid misstanke om brott

I oktober 2015 anmälde polisen till Post- och telestyrelsen (PTS) att Bahnhof vägrat att ge polisen tillgång till uppgifter om abonnemang när begäran rört misstanke om brott som inte var allvarligt. PTS beslutade att förelägga Bahnhof att vid vite om 5 miljoner kronor lämna ut uppgifter om abonnemang. Föreläggandet innehöll två delar och innebar att Bahnhof var skyldigt att dels lämna ut uppgifter som polisen begärt vid vissa särskilt angivna tillfällen under 2015 och 2016, dels säkerställa att uppgifter som efterfrågas av bl.a. polisen hädanefter lämnas ut oavsett brottets påföljd.

När det gäller föreläggandets första del anser kammarrätten att Bahnhof inte är skyldigt att följa det. De uppgifter som polisen begärde ut vid vissa tillfällen under 2015 och 2016 hade lagrats hos Bahnhof på grund av bestämmelser om en skyldighet att lagra för brottsbekämpande ändamål. Denna skyldighet har därefter av både EU-domstolen och av kammarrätten i en dom i mars 2017 bedömts strida mot EU-rätten. Eftersom lagringsskyldigheten har underkänts kan det inte nu anses förenligt med EU-rätten att lämna ut uppgifter till polisen som lagrats på grund av denna skyldighet.

Vad gäller föreläggandets andra del anser kammarrätten att Bahnhof är skyldigt att följa det. Enligt de bestämmelser som tillämpas nu får Bahnhof spara uppgifter om abonnemang för egna ändamål. Uppgifterna skyddas som huvudregel av tystnadsplikt. Det innebär därför ett ingrepp i enskildas integritet att lämna ut uppgifter som sparats till polisen. Uppgifter om abonnemang bedöms dock inte vara särskilt integritetskänsliga och det finns ett stort behov av denna typ av uppgifter för brottsbekämpningen. Kammarrätten bedömer därför att den inhämtning av uppgifter om abonnemang som denna del av föreläggandet tar sikte på är förenlig med EU-rätten, oavsett det misstänkta brottets svårhetsgrad.