Högsta domstolen avgör ett mål om beräkning av ersättning för utebliven vinst

Högsta domstolen har idag avgjort en tvist om skadeståndsskyldighet för en part som fick ett interimistiskt förbud för annan att använda ett visst varukännetecken. Förbudet upphävdes flera år senare eftersom motparten inte ansågs ha gjort sig skyldig till varumärkesintrång.

I målet tar Högsta domstolen upp bl.a. följande delfrågor, av vilka flera har generell betydelse inom skadeståndsrätten,

- Vilken är ansvarsgrunden för skadeståndsansvar efter ett upphävt beslut om interimistiskt förbud enligt varumärkeslagen?
- För vilken period ansvarar den skadeståndsskyldige parten?
- Vilka principer ska tillämpas vid bestämning av skadans storlek?
- Vad omfattas av den skadelidandes skyldighet att begränsa skadan när ett interimistiskt förbud föranlett den skadelidande att upphöra med försäljningen?
- Omfattar ansvaret också effekter av att själva varan dras tillbaka till följd av förbudet?
- Hur ska skadeståndet beräknas när väl innehållet i skadebegränsningsskyldigheten har fastställts?
- När och hur kan 35 kap. 5 § rättegångsbalken – om uppskattning av skadan till ett skäligt belopp – eller grunderna för den paragrafen tillämpas vid bestämning av skadeståndets storlek?

I det aktuella fallet bestämde Högsta domstolen skadeståndet för utebliven vinst till 7,2 milj. kr.