HD meddelar dom om skadestånd och försäkring avseende en skadad båt av märket Scarab

Peter Berglund köpte i maj 2013 en motorbåt av märket Scarab 33 AVS. I juni 2013 var han ute och åkte med båten för tredje gången. Utöver Peter Berglund, hans son och tre kamrater till sonen var Tord Korfitsen med i båten. Inledningsvis körde Peter Berglund båten men efter ett tag lät han Tord Korfitsen köra. Vid en gir nära ön Koholmen nordost om Ljusterö i Stockholms skärgård skar båten och kantrade. Samtliga personer ombord utom en slungades ur båten och hamnade i vattnet. Båten vattenfylldes och sjönk delvis. Skador uppkom på båten, särskilt på motorerna.

Tord Korfitsen åtalades med anledning av olyckan för bl.a. vårdslöshet i sjötrafik. Åtalet ogillades och domen har vunnit laga kraft. I anslutning till åtalet framställde Peter Berglund ett skadeståndsanspråk mot Tord Korfitsen. Skadeståndsanspråket behandlades inte inom ramen för brottmålet.

Som grund för sitt skadeståndskrav har Peter Berglund gjort gällande att Tord Korfitsen genom vårdslöst agerande förorsakat olyckan och skadorna på båten. Tord Korfitsen har bestritt skadeståndsanspråket. Om skadestånds- skyldighet skulle anses föreligga, har han invänt att skadeståndet ska jämkas på grund av att Peter Berglund har medverkat till skadan dels genom att underlåta att försäkra båten, dels genom att låna ut båten utan att upplysa om att den var inte var försäkrad. Tord Korfitsen har framhållit att han inte skulle ha kört båten om han hade vetat om att den var oförsäkrad.

Enligt tingsrätten hade Tord Korfitsen av vårdslöshet orsakat olyckan. Han skulle därför utge skadestånd till Peter Berglund. Efter avdrag med ett belopp som Tord Korfitsen redan hade betalat bestämdes skadeståndet i domen till 270 229 kr med ränta. Tingsrätten gjorde bedömningen att den omständigheten att båten vid tillfället var oförsäkrad inte kunde anses medföra att Peter Berglund hade varit medvållande på så sätt att skadeståndet skulle jämkas. Hovrätten har fastställt tingsrättens dom.

Högsta domstolen

Högsta domstolen prövar om en båtägare ska få ett lägre skadestånd av den som skadat hans båt av det skälet att båten inte var försäkrad. Domstolen konstaterar att det saknar betydelse för skadeståndets storlek att båten var oförsäkrad.

Målet gällde en båtfärd i Stockholms skärgård. En person var ute och körde med sin snabbgående båt tillsammans med bl.a. en bekant. Efter en stund lät båtägaren sin bekant köra båten. Vid en gir nära en ö skar båten och kantrade. Båten vattenfylldes och sjönk delvis. Skador uppkom på båten, särskilt på motorerna.

Mannen som körde båten när den kantrade bedömdes ha varit vårdslös och orsakat skadorna. Båtägaren krävde skadestånd bl.a. för reparationskostnader avseende motorerna.

Mannen menade att skadeståndet skulle jämkas på grund av att båtägaren hade medverkat till skadan dels genom att låta bli att försäkra båten, dels genom att låna ut båten utan att upplysa om att den var inte var försäkrad.

Enligt Högsta domstolen saknar det betydelse för skadeståndets storlek att båten var oförsäkrad. Domstolen lägger särskild vikt vid de regler som numera gäller för ett försäkringsbolags möjligheter att återkräva utbetald försäkringsersättning (den s.k. regressrätten). Enligt försäkringsavtalslagen har ett försäkringsbolag som princip en oinskränkt regressrätt. Det innebär att en skadevållare i slutändan riskerar att få betala full ersättning för en sakskada som ett handlande har gett upphov till, även om försäkringsskydd finns för egendomen.

Det är därför enligt Högsta domstolen svårt att se hur frånvaron av försäkring på den skadelidandes sida skulle kunna utgöra grund för jämkning av en sakskada.

I domen behandlas också skadeståndsrättsliga frågor om s.k. adekvat kausalitet, dvs. det krav på orsakssamband som ska finnas mellan en handling och den effekt som handlingen har lett till, och om den skadelidandes skyldighet att begränsa sin skada. Domstolen behandlar dessa frågor särskilt i ljuset av båtens höga värde.