Granskning av tingsrätters effektivitet och produktivitet

Idag har Riksrevisionen presenterat granskningen ”Tingsrätters effektivitet och produktivitet”. Resultatet visar på skillnader mellan olika domstolar. Av resultatet framgår inte om det är tingsrätternas arbetssätt som kan förbättras eller om den uppmätta ineffektiviteten beror på faktorer som ligger utanför den enskilda domstolens kontroll. Den genomsnittliga ineffektiviteten är i paritet med andra myndigheter som Riksrevisionen undersökt.

Domstolsverket ser positivt på Riksrevisionen granskning, som ger ett värdefullt komplement till Domstolsverkets egna mätningar och analyser av effektivitet och produktivitet. De mätmetoder som Riksrevisionen använt i granskningen är baserade på den senaste forskningen inom nationalekonomi och på Domstolsverket kommer man nu att undersöka om metoden, eller delar av metoden, fortsättningsvis skulle kunna tillämpas inom Sveriges Domstolar.

Riksrevisionen rekommenderar Domstolsverket att i ett effektiveringsarbete ta hänsyn till att vissa tingsrätter bedöms vara mer effektiva än andra samt att tillsammans med domstolarna identifiera vilka faktorer som påverkar effektivitet och produktivitet.

- Vi kommer nu att tillsammans med tingsrätterna diskutera hur vi ska gå vidare med att identifiera vilka faktorer som påverkar skillnader i effektivitet, för att sedan komma fram till vad som är möjligt för tingsrätterna att påverka, säger Martin Holmgren, generaldirektör.

Inom Sveriges Domstolar arbetar man kontinuerligt med att effektivisera domstolarnas verksamhet genom att utveckla verksamhetsstöd, ledarskap, medarbetarskap, arbetsformer, organisation och kompetens.

- Riksrevisionens rekommendationer ligger helt i linje med det sätt på vilket Domstolsverket arbetar tillsammans med domstolarna, bland annat genom verksamhetsutveckling och erfarenhetsutbyten, säger Martin Holmgren.

Domstolsverket vill också framhålla att domstolar har olika förutsättningar att framstå som effektiva i sådana här undersökningar. Exempelvis kan komplexiteten i målen variera mellan domstolar och de allra minsta tingsrätterna har en lägsta nivå på bemanningen för att verksamheten ska fungera. Den här typen av kvantitativa undersökningar fångar inte heller upp olika kvalitetsaspekter i verksamheten.

Domstolsverket gör kontinuerliga uppföljningar av hur domstolarna uppfyller de verksamhetsmål, som regeringen angett. Detta har också varit en av utgångspunkterna för Riksrevisionens granskning. Här kan man i Sveriges Domstolars årsredovisning för 2016 se ett förbättrat resultat där fler tingsrätter uppfyller regeringens verksamhetsmål jämfört med tidigare år.

Riksrevisionen rekommenderar:

Domstolsverket att i ett effektiviseringsarbete ta hänsyn till att vissa tingsrätter bedöms vara effektivare än andra, och att generella effektiviseringsåtgärder riktade till samtliga tingsrätter därför inte nödvändigtvis är lämpliga,

Domstolsverket och tingsrätterna att identifiera faktorer som påverkar effektivitet och produktivitet. I ett sådant arbete bör både de faktorer som tingsrätterna kan påverka (interna) och sådana som de inte kan påverka (externa) kartläggas,

Domstolsverket att i sin resultatrapportering av produktivitet använda sig av mått som tar hänsyn till hela produktionen som komplement till de partiella mått som används idag.

Ta del av hela publikationen här