Drönare ska inte omfattas av kravet på tillstånd i kameraövervakningslagen

I syfte att förenkla för företagen föreslår Justitiedepartementet att drönare inte ska omfattas av kravet på tillstånd i kameraövervaknings­lagen. Enskildas personliga integritet ska i stället skyddas av reglerna i personuppgiftslagen.

Svenska företag ligger i framkant när det gäller utveckling och användning av fjärrstyrda luftfarkoster, så kallade drönare. Tekniken har många användnings­områden, till exempel inom skogs- och jordbruk, räddningsarbete och för journalistiska syften. Efter en dom från Högsta förvaltnings­domstolen i oktober står det klart att det normalt krävs tillstånd från länsstyrelsen för att använda en drönare som är utrustad med kamera. Detta riskerar att försvåra samhällsnyttig användning av den nya tekniken och bli onödigt betungande för en snabbt växande bransch.

Justitiedepartementet föreslår därför att ett särskilt undantag för drönare ska tas in i kamera­övervaknings­­lagen. Förslaget innebär att kravet på tillstånd tas bort och att enskildas personliga integritet i stället ska skyddas av reglerna i personuppgiftslagen. Detta betyder att den som använder kamerautrustade drönare måste vidta åtgärder för att undvika integritetskränkningar, till exempel genom att se till att användning sker för legitima ändamål och på ett öppet sätt.

– Med det här förslaget löser vi företagens problem, men ser också till att enskilda får ett starkt skydd mot integritetskränkande övervakning, säger justitie- och migrationsminister Morgan Johansson.

Även privatpersoners användning av drönare omfattas av förslaget, däremot ska myndigheterna fortsätta att följa reglerna i kameraövervaknings­­lagen. En utredning arbetar sedan i november 2015 med en bredare översyn av kameraövervakningslagen. Utredningen ska lämna sina förslag i juni 2017.

Förslaget skickas nu ut på remiss till mitten av februari och föreslås träda i kraft den 1 augusti 2017.