Bolag i intressegemenskap med Investor AB får inte göra avdrag för vissa ränteutgifter

Den avgörande frågan i målen har varit om det huvudsakliga skälet till att skuldförhållandena som ligger till grund för ränteutgifterna har uppkommit är att intressegemenskapen ska få en väsentlig skatteförmån.

Bolagen har i samband med externa företagsförvärv lånat pengar av Investor. Räntenivån på Investors interna lån till bolagen har varit högre än räntenivån på Investors externa upplåning. De interna lånen har inte amorterats och räntekostnaden har kapitaliserats, vilket har resulterat i att bolagens ränteutgifter har ökat mycket snabbt. Dessa ränteutgifter har genom koncernbidrag kunnat kvittas mot vinsterna i de förvärvade portföljbolagen. Samtidigt har motsvarande ränteintäkter inte beskattats hos Investor eftersom Investor har redovisat ett underskott.

Kammarrätten anser att det förhållandet att räntenivån på de interna lånen avviker på ett märkbart sätt tillsammans med kapitaliseringen av räntekostnaden och möjligheten för Investor att, i egenskap av ett investmentbolag med möjlighet att dra av lämnad utdelning, styra över beskattningsnivån med styrka talar för att det huvudsakliga skälet för de aktuella skuldförhållandenas uppkomst är att intressegemenskapen ska få en väsentlig skatteförmån. Kammarrätten bedömer även att Investor istället för att ge lån har kunnat lämna tillskott till bolagen.

Mot denna bakgrund anser kammarrätten, även med beaktande av att de externa förvärven har varit affärsmässigt motiverade och att det har funnits affärsmässiga överväganden bakom Investors finansieringsstrategi, att det huvudsakliga skälet till att skuldförhållandena har uppkommit är att intressegemenskapen ska få en väsentlig skatteförmån. Bolagen får därför inte göra avdrag för de aktuella ränteutgifterna till Investor.